Allmänmänskligt om något
Vem som vill får skjutsa detta vidare till rätt forum, men med ursäkten att det endast är julafton en gång om året, och att jag befinner mig i Kina långt ifrån det närmaste jag har i mitt hjärta, så tar jag mig friheten att publicera några allmänna tänkvärda rader nedan skrivna till min yngste son på hans 18-årsdag, men som även riktas till min äldste son Marcel:
Till min son Patric!
Njut av stunden som är, ty den kommer aldrig åter!
Jaga ej tiden, ty den aldrig sig fångas låter!
Ha jämt de stora livsperspektiven för ögonen i såväl med- som motgång!
Var alltid ödmjuk, då ingen alltid har rätt eller vandrar med felfritt krumsprång på tonlös notspång!
Tag fullvärdig hänsyn till andras ömtåliga inre gömslen!
Var empatiskt aktsam och lyhörd inför varje medmänniskas unika höljslen!
Stäm i tid det tysta hjärtats gråt, som samlar sig till ett inre uppdämt utbrottssfång!
Lyssna andäktigt till dina inre signaler, som ständigt vandrar på båda hjärnhalvors skira spång!
Lägg örat mot din inre räls, som ständigt nynnar på livets tysta, tålmodiga sång!
Skänk nära och kära en vacker blomstersmyckad tanke varje dag, ty de är enbart till låns på utmätt strand!
Håll dock i minnet att ångern är större över det man inte gjorde, än det man gjorde, och att allt ryms till sist i timglasets utrunna sand!
Love You Now and For Ever!
Din Pappa
Lars i Kina
Inlägget är redigerat av författaren.
Inlägget är redigerat av författaren.