V Shape Recovery II

"För att svara på denna frågan måste man först undersöka vad det var som orsakade lågkonjukturen ?"

Antag att folk i landet X tänker att vi skulle kunna låna och konsumera. (Dvs förbruka framtida inkomster innan de uppstått). Antag också att folk i landet X har en tillgång Y som kan belånas. Y kan vara t ex bostäder eller lökar.

Sagt och gjort, år Z så belånar folk tillgången Y och konsumerar upp framtida inkomster i förväg.

Om tillgången Y handlas till stigande priser så går det också att fortsätta förbrukandet av framtida inkomster nästa år.

Om Centralbanken i landet X dessutom ser till att öka penningmängden, dvs öka krediterna, så möjliggörs att man kan köpa tillgången Y av varandra till stigande priser.

En del använder kreditexpansionen till att köpa tillgången Y till stigande pris, andra använder belåningsutrymmet som det stigande priset på Y ger till att förbruka framtida inkomster.

Denna mekanism kan fungera i år efter år (förutsatt att regering och Centralbank medger och bistår med krediter). Så småningom uppstår dock en besvärande räntekostnad för de som skuldsatt sig mycket. Deras möjligheter till ytterligare skuldsättning blir då begränsade och prisökningen på tillgången Y kan då tappa fart.

Sänkning av ränta och vissa finansiella konstruktioner som ARM-lån kan driva värdeökningen ytterligare högre. Men även med sådan finns det en topp man inte kan låna sig över.

Till slut inträffar en punkt då prisökningen på Y inte fortsätter. Räntebördan är för omfattande för att kreditgivarna skall se det som möjligt att bevilja ytterligare kredit, hur mycket krediter än de har och hur gärna de än vill. De förväntade kreditförlusterna blir för stora.

Troligen har kreditgivarna varit för slappa i kreditgivningen, och början nu bli mer seriösa/nyktra vilket medför stramare kreditgivning än tidigare. Det kan då göra att tillgången Y minskar i pris.

Under åren sedan Z har landet X kunna ha en större BNP än vad de skulle haft om de inte konsumerat upp framtida inkomster. Man har konsumerat mer varor och tjänster till regeringens fromma (de måste ju vara väldigt dugliga på att regera då ekonomin går så bra). Man har också dimensionerat produktionskapaciteten (i vid bemärkelse) för att kunna leverera varor och tjänster till ett högre monetärt värde. T ex flottare stolar i frisersalongerna och mer avancerade/dyrare frisyrer som kräver mer färgämnen och div klet.

När det blir stopp på värdeökningen på tillgången så begränsas möjligheterna (och viljan) till fortsatt skuldfinansierad konsumtion. Detta kommer då att reducera vinsterna i näringsverksamheten. När de som finansierar näringsverksamhet inser detta kommer de att reducera sin exponering i det området. Dvs minska ned aktieinnehaven. Det leder oundvikligen till fallande aktiepriser.

I den mån någon kreditgivare varit för vidlyftig i sin kreditgivning (t ex Freddie Mac/Fannie May) så kan naturligtvis viljan att sitta med aktieinnehav där också svikta.

Fallande aktiekurser leder också till en reducerad vilja till ytterligare skuldfinansierad konsumtion.

En reducerad konsumtion leder naturligtvis till att företagen måste minska kostnader och det leder bl a till ökad arbetslöshet (vilket i sin tur reducerar konsumtionen ytterligare).

Resultatet blir lägre BNP under den tid det tar att reducera skuldnivån. Alt tills tillräckligt många blir kreditvärdiga och skuldsättningsbenägna.

Om folk levt sedan år X som de haft en högre lön än de har, så får de nu leva under några år som de haft en lägre lön än de vad de har, medan skulderna saneras. Mao nu har den där framtiden kommit från vilken man redan konsumerat upp inkomsterna.

Dock så kommer regeringarna att ta pengar från spararna och använda de pengarna till att reducera skuldnivån för de skuldsatta. T ex genom att inflatera valutan vilket sänker värdet på sparkapital och sänker värdet på skulder. (Det finns naturligtvis ingen rättvisa i detta utan det är ren pragmatisk popularitets-maximering, och det görs nog oavsett partifärg).

Som alla kan inse så kan landet X vara både USA och Sverige samt en del andra också. Möjligen skall Japan exkluderas då de uppenbarligen haft en mer sansad kreditexpansion. (Japan körde dock på för fullt på 80-talet).

Detta skeende är en ganska enkel och välkänd mekanism, som återupprepats runt om i världen åtskilliga gånger. Dock är det inte så att den nödvändigtvis måste återupprepas. Dvs för det land som verkligen vill skulle det gå att undvika alltför stora konjunktursvängningar. Men uppenbarligen saknas den politiska förmågan. Men visst är det intressant att t ex chefsekonomer på bankerna verkar noll koll på de ekonomiska skeendena i samhället. (Det finns undantag förvisso). Man kunde ju tycka att de borde ha ett intresse av att inte sitta med dåliga lån när recessionen/depressionen kommer. För den som har tid och bra tillgång till data är det ingen överraskning när vändningen kommer.

Jag tycker inte att jag har tillräckligt på fötterna för att nu kunna säga hur långvarig lågkonjunkturen blir men blir inte förvånad om vi bara sett början, och det tar några år till för skadorna i ekonomin att läka.

#1 Innan kreditkrisen slog igenom, hussektorn var redan i en kraftig lågkonjuktur , huspriserna hade redan sjunkit med 15%, husbyggandet hade sjunkit markant samma sak hade hänt för försäljning av nya hus och gamal.

Housing var redan i en kraftig lågkonjuktur i mer än ett år innan sep 08, refinancing sachouts som många tyckte var den största källan till konsumtionen hade sjunkit markant utan att påverka konsumtionen .

Som framgår av min första graf, ekonomin utanför housing alltså 95% av ekonomin mådde bra och växte enligt sin potential trots att huspriserna hade sjunkit och det kom inga penga som förut via refinancing och många hade förlorat sina hus och detta hade inte påverkat varken konsumtionen elelr den ekonomiska tillväxten så mycket så att säga  de här slutsatserna som drar texx att konumtionen var god pga stigande huspriser och när priserna började sjunka då sjunker konsumtionen kanske verkar teoretisk godtagbara men i verkligheten detta påverkade inte ett dugg varken konsumtionen elelr den ekonomiska tillväxten eftersom bränslen för konsumtionen var stigande inkomster i första hand och inte bara stigande huspriser, många resonerade på det viset och därför förväntade sig en kraftig lågkonjuktur redan i början av 2006 men konsumtionen och ekonomin svart på vit växte och växte trots sjunkande huspriser och krympande hussektorn ända till slutet av 08 då kan man dra slutsatsen som jag och säga att ekonomin (95% av den ) var faktisk opåverkad av hussektornslågkonjuktur ioch sjunkande huspriser, den blev kraqftig lidande av kreditkrisen.

Sen kan man diskutera varför det blev en kreditkris, i mina ögon det berodde bla på mark to market reglerna som förstorade 300 billion dollar  subprime problematik gånger 5.

#2

"Innan kreditkrisen slog igenom, hussektorn var redan i en kraftig lågkonjuktur"

Ja, framförallt på byggsidan, men den har kanske inte så stor påverkan. Däremot är det en tidig varningssignal.

Man får också komma ihåg att när folk vant sig vid en konsumtionsnivå tar det emot mycket att gå tillbaka till en lägre nivå. En del kan vara väldigt påhittiga i att låna mer pengar. Rulla kontokortsskulder framför sig mm.

Att husprisökningen stannar av hindrar dessutom bara de som nått kreditgivarnas utlåningstak, vilket rimligen borde ha varit en väldigt liten andel av befolkningen. Resten kunde fortsätta att använde bostaden som bankomat.

Notera också att bankerna ökade sin utlåning. Såväl i bosektorn som kreditkort etc. Så det stämmer bra att konsumtionen tuffade på.

Men har hade det kommet en hel del problemsignaler så en del började avyttra sina aktier. Men insåg att företagens vinster skulle minska då den skuldfinansierade konsumtionen började gå mot sitt slut. Så börsindex hade börjat sin nedgång.

När sedan huspriserna fallit något och det började uppstå exekutiva autioner och kreditförluster, och man vill aktivera de försäkringar som AIG ställt ut, så började det bli mer allvarlig problem. AIG hade inte fonderat något, utan hade istället låtit försäkringspremierna gå till vinst och bonus. AIG hade inte förmågan att leva upp till sina försäkringsåtaganden.

Dvs den säkerhet som BASEL II krävde av bankerna runt om i världen var inte säker utan mer junk bonds med en värdelös försäkring.

Det skulle krävas att bankerna sålde av skräplånen och fyllde på med riktiga säkra obligationen. Då gör bankerna förlust, och bankerna nyktrar till och blir mer restriktiva med kreditgivning. Dvs man höjer kraven för att få kredit, även om pengar i sig inte utgjorde någon bristvara.

Här inser fler att det är dags att sälja av aktieinnehaven.

Fallande huspriser, och fallande börs, och ökade krav på kreditvärdighet gör att fler och fler börjar känna sig tvingade att sluta lånefinansiera konsumtion. Både av tvång och tillnyktring.

Så det är nog först här som man kan börja märka något i statistiken (och den levereras ju fördröjd).

Och när företagen börjar känna av minskad efterfrågan så måste dom naturligtvis minska kostnaderna. En del går i konkurs. Och så har vi lågkonjunkturen här.

Man kan dock notera en sak och det har aldrig varit brist på pengar/krediter under den här tiden, trots att media har spritt den bilden. Bankernas utlåning har ökat och priset på pengar (ränta) har varit lågt.

Däremot har bankerna blivit mindre slappa i kreditgivning så den del icke kreditvärdiga har inte fått låna (mer).

"Sen kan man diskutera varför det blev en kreditkris, i mina ögon det berodde bla på mark to market reglerna som förstorade 300 billion dollar subprime problematik gånger 5"

Jag förstår inte riktig att det faktum att man tar upp något till marknadvärde skulle kunna skapa något större problem.

# metod, Ture Trader

Tack ! 

Jag orkar inte gå in på allt du svamlar om. Trots motsättningar i vad du säger, och har sagt tidigare.

Men se bara på 1929-1932 och att det sedan pga dålig tillväxt tog 15 år för börsen att hämta sig, så är inte en V shape något självklart.

Jag satte själv in pengar i en fond till min ena dotter för 8 år sedan och den (Robur fond) har gått över 40% back sedan start. Så om man tror att fonder över tiden alltid ger bra utdelning får man nog tänka om.

Jag tror inte vändningen kommer förrens gemeneman har nästan allt i madrassen eller på bankboken. Och ser vi i tiden till när vändningar bör ske så tar det 2 till 3 år ungefär. Och om man då anser att börs vändningen kom okt 2007 så har vi  minst till hösten 2009 innan börsen vänder upp på längre sikt. Men då anser jag att man kan börja satsa och få bra utdelning "på sikt".

DOW 4000, Omx runt 3-400 osv alltså 30-50% nergång ytterligare. Men det återstår att se.

God fortsättning alla...

"Markets are never wrong - opinions often are"

Japan har hittills runt 74% nedgang i deras fastighets priser. I Colorado, sa tar det ca 36 manadar att salja ett hus for over miljonen, och runt 7 dagar att salja ett hus under 100,000. Lee county har gatt ner ca 56% eller 58% i nulaget, ligger pa floridas vast kust. Jag tror de ar nummer 1 av countyn i landet pa ras. I Riverside, som ligger ca 10 mil oster om Los Angeles, sa kan man kopa 350-400 kvadratare for ca 150,000 i dagslaget. Jag tror ocksa att jag laste ngnstans att bankerna ager runt en 3e del av alla bostader idag. Lite rolig statestik om man gar i kopes tankar.

Mvh usdollar

äh det löser sig 

Usdollar..

Egentligen äger väl bankerna nästan alla boenden.... 

Råkar ju bara vara så att vissa fortfarande betalar sina skulder...

"Markets are never wrong - opinions often are"

#3 Fallande huspriser, och fallandde börs och ökad krav på kreditvärdighet gör att fler och fler börjar känna sig tvingade att sluta lånefinasiera konsumtionen.

Den här lånefinansierade konsumtionen är en myt och existerar inte i verkligheten .

Enligt de bästa research som hitils har gjorts både FED och andra privata firmor , husprisernas effekt på konsumtuionen och refinancing cashouts effekten är bara 6 cents av en dolar alltså 6% och inte mer.

De här tre faktorerna alltså sjunkande huspriser och fallande börs och ökad krav på kreditvärdighet var absolut inget nytt ,börsen hade fallit sen slutet av 07 och huspriserna ännu längre bak i tiden och ökad krav på kreditvärdighet var inget nytt heller ,det som hände och ghjorde att statistiken visade kraftig svarta siffror var att pengarnas velocitet sjönk pga det negativa sentimentet spm fianskrisen skapade hos konsumenterna .

Om de här tre faktorerna som du tar upp skulle påverkat konsumtionen kraftig negativ då skulle de gjort det redan i början av 08 eller åtminståne i Q2 , konsumtionssiffrorna var positiva ända in tills finaskrisen slog igenom vilket styrker mitt resonemang om att anledningen till negativa tillväxt siffror är att money velocity har sjunkit och den kan vända upp lika fort som den vände ner bara om det negativa sentimentet avtar.

Jag förstår inte riktig att det faktum att man tar upp något till marknadvärde skulle kunna skapa något större problem .

Det skapar problem pga den enkla anledningen det finns ingen liquid markand för de här papprerna .

Det lån som har god cash flow men värderas pga omständigheterna långt under sitt fundamentala värde .

Om man ska tillämpa en cash flow värdering istället för marknadsvärdering (som är min ide) då skulle den här fiannskrisen krympa över en natt till en tredjedel av sin storlek .

Jag har skrivit en hel del om mark to market acounting tidigare och hänvisar till de trådar som har mark to market  som rubrik.

#8 Stammer bra, :) man kanske kan saga att en tredjedel av bosatta husagare i USA har kastat in, eller lamnat igen nyckeln. Ja och snart kan man sakert saga att vi skattebetalare ager alla husen:), om vi ger fed lite mer tid att investera for oss alla. Fast fed ar en privat entitet, sa Bernanke kanske saljer ut och gar i pension med en saftig bonus inom ngra ar.

Mvh usdollar

Inlägget är redigerat av författaren.

#8 och #10

En nackdel i sammanhanget är ju att banker o riksbanker inte brukar betala fastighetsskatt, så där blir det missade intäkter ;-)

mvh
Bankir Vresig

#10  om vi ger fed lite mer tid att investera for oss alla. Fast fed ar en privat entitet, sa Bernanke kanske saljer ut och gar i pension med en saftig bonus inom ngra ar.

Där ligger problemt, de flesta vet att det är ett historisk köpläge som har uppstått pga underliga acounting regler, men få vågar satsa .

varför investerar du inte själv och får saftig bonus inom några år ?!

Känner ett par personer som satsar tungt på bostäder i US just nu men de är en av de få .

Det vorre intressant och veta varför folk vill gärna missa det här historiska läget mitt framför sina ögon ?

Metod har slickat sina sår och börjar 2009 med att fortsätta skapa sin egen verklighet med en massa tjusig statistik. Statistik är bra på det sättet, man kan säga vad som helst med statistik utan att ljuga. Jag brukar säga vi har ju statistik och förbannad statistik, Marknaden har ju haft en sidledes rörelse som får många att dra slutsatser som botten, inräknat osv, historiskt osannolikt att få ett minus år efter 42% minus år osv. Att Metod är tillbaka är kanske början på nästa fas ned, SPX 900 betyder 90 dollar vinstestimate- vilket är silly och omöjligt. 60 dollar är rimligt vilket betyder 600 på SPX. Alla paket och stimulanser ger ju bara effekten orderly declines, det löser ju inte problemet, detta vet FED. 2009 kan vi se DOW Jones i 4000. Kratierna av hål i det finansiella systemet är halvt igentäppta om ens det. 

#13 Här är en till som ser 60 dollar för vinstestimaten, men han räknar lite annorlunda:

"In fact, for the S&P 500, the average price per $1 dollar of earnings paid at market bottoms has been 13.8 times since 1957. That means when you take that 13.8 and multiply it by $60, you get a value of 828 for the S&P 500. That is above the 752-point low we hit on November 20th."

#13 bara för att marknaden har överreagerat och varit dum nog och diskontera en armagedom scenario pga en övergående och tillfällig fiannskris behöver inte nödvändigtvis betyda att jag har haft fel  men med tanke på att du har aldrig förstått vad jag skriver då är det inte mer än naturlig att du drar såna konstiga slutsatser och värre än värst lägger ut en en vinst estimate  som saknar motivation och därmed betydelse.