Risk/reward del 2

Efter en hel del funderingar har jag kommit fram till följande intressanta eventuellt rimliga slutsats:

Antaganden:

1. Riskfri ränta 4%

2. Riskpremie marknaden: 4%

3. En väldiversifierad portfölj likställs med den riskfria räntan (såsom i te x CAPM)

Pengar på banken kan alltid tas ut och nyttjas till ett exakt förväntat värde. Om jag investerar 10 000 kr till 5% ränta så kan jag efter 6 månader ta ut 10 250 kr med 100% säkerhet. Om jag däremot investerar 10 000 kr på börsen, som jag ämnar ta ut och nyttja 6 månader senare, så finns det ingen som helst garanti investeringens värde vid just den tidpunkten.

Riskpremien på marknaden motsvarar alltså det som en investerare vill ha som kompensation för att investera i en tillgång som inte vid varje enskilt tidpunkt motsvarar det förväntade värdet på tillgången. Man vill alltså ha extra avkastning eftersom man accepterar det faktum att det förväntande värdet på mina tillgångar ofta inte motsvarar det som det "borde" motsvara.

En investarare med mycket lång placeringshorisont torde inte se någon risk i kortsiktig volatilitet på marknaden. Detta innebär att denna typ av investerare kan investera i tillgångar och få en avkastning som är högre än vad den borde vara i förhållande till risken i placeringen. Rimligen borde denna typ av investerare alltså söka sig till tillgångar med extremt hög volatilitet, eftersom han/hon vet att marknaden sätter en riskpremie på dessa tillgångar som enligt den mycket långsiktiga investeraren är omotiverad. Ju högre volatilitet, desto högre "omotiverad" riskpremie alltså, och desto bättre investering, för den långsitkiga!

Nu kommer vi till kruxet. Enligt resonemanget ovan vill den långsiktiga ta reda på hur högt betavärde det går att skapa om man samtidigt måste uppfylla kraven på en väldiversifierad portfölj, som kan likställas med den riskfria räntan?

Ett rimligt antagande (även om jag inte vet om det stämmer) kan vara att tillgångar med högre volatilitet måste diversifieras "hårdare" än tillgångar med låg volatilitet, för att uppnå kravet på riskfri placering. Detta inte pga volatiliteten i sig, men pga att högre volatilitet innebär att den förväntade avkastningen i placerigen/företaget är mer osäker (skilj här på förväntad avkastning i form av kassaflöde i bolaget som jag syftar på här, och förväntat avkastning i kursutveckling samt utdel. som jag syftade på tidigare). Detta skulle i sådant fall försvåra ett högt betavärde i en portfölj, eftersom en bredare portföljsammansättning -allt annat lika- resultaterar i en lägre kovarians, och oftast så även i ett lägre betavärde.

Min slutsats är alltså, att den mycket långsiktiga investeraren bör söka efter en portfölj med så högt betavärde som möjligt, men som samtidigt uppfyller kraven på den riskfria placerigen, eftersom han/hon då premieras med en överavkastning över tid som inte motsvaras av en högre risk.

Mvh liam

Inlägget är redigerat av författaren.