Fractional reserve banking

Jag vet en som kommer se den här tråden som en våt dröm att diskutera... 

AktieTrader

Ja, klistra gärna in (eller länka till) den där diskussionen också. 

Var osäker på om man fick posta länkar till andra forum men här är den: http://www.flashback.info/showthread.php?t=566496

Riktigt intressant scenario som målas upp där.

#3 creamybrother tackar ödmjukt

har läst till sidan 8

For att forsta hur stor inverkan bankerna har pa samhället, vad som skapar kriser och vad som händer nar de kommer måste man tanka exponentiellt. Det brukar allmänt vara ganska svart. 

 

Mvh werik1

vad mycket kommentarer

Slupen förklarar allt, enkelt, pengar skapas av ingenting 

Mvh werik1

Oj, det var ett långt inlägg, med vissa självklarheter och en del direkta osanningar.

Jag orkar inte gå igenom hela, eller läsa hela tråden på flashback, men några korta kommentarer:

"Pengar, alltså svenska kronan är inte som många felaktigt tror en tillgång. En sedel du har i handen är ett skuldbevis"

Det är förstås både och. En sedel är ett skuldbevis som visar att "staten" (i vid mening) är skyldig dig pengar. Det är alltså en skuld för staten, och en tillgång för dig. Staten har en skyldighet att acceptera sedeln som betalningsmedel, exempelvis för skatt. Det är alltså en tillgång du kan använda dig av.

"Sverige använder sig precis som majoriteten av dagens länder av fractional reserve banking. Praktiserandet av detta kallas historiskt för "Usury" och är förbjudet enligt de största religionerna (Islam och Kristendom t.ex.) "

Usury är det engelska ordet för ocker, och betyder ursprungligen helt enkelt ränta (latins usura == ränta).

Ränta är mycket riktigt förbjudet enligt Islam, och var förbjudet i kristendomen. Förbjudet mot ränta i kristendomen började dock luckras upp under medeltiden för att sedan försvinna helt. Läs gärna "Your money or your life" av Jacques Le Goff. Den är mycket läsvärd om man är intresserad av medeltida ekonomisk utveckling och hur kristendomens svarade på den (det finns andra böcker med samma titel, så förväxla dem ej).

"Slupen" försöker få det att låta som att det är specifikt fractional reserve banking som religionerna motsätter sig, när det är frågan om att de helt enkelt motsätter sig tanken på ränta helt. Det är lite skillnad.

Beskrivningen av Basel II är också väldigt konstig.

Sedan undrar jag lite vart han vill komma, mer än att han tydligt vill skapa någon allmän konspirationsidé genom att beskriva självklara saker som konstiga och skapa ett "skimmer" av att det är skumt.

Självklart är det så att banken inte behåller alla pengar som sätts in i banken låsta på ett konto (utan lånar i sin tur ut dem vidare), så självklart är det så att om alla kommer och vill ta ut sina pengar på en gång, så kan inte banken betala alla. Det finns ju dock statlig insättningsgaranti.

Det är inte heller något konstigt att man i en expanderande ekonomi behöver en stigande penningmängd. Problemet med inflation uppstår inte automatiskt för att penningmängden stiger. Så länge den faktiskt produktionen av värde också stiger så urholkas inte värdet av pengarna. Problemet uppstår om penningmängden stiger för snabbt i förhållande till värdeskapandet, vilket också är helt självklart och de flesta nog redan känner till.

Hmmm, det här är inga lätta saker och jag kan egentligen inte det här, men fantisera kan jag ;-)

Det är inte heller något konstigt att man i en expanderande ekonomi behöver en stigande penningmängd. Problemet med inflation uppstår inte automatiskt för att penningmängden stiger. Så länge den faktiskt produktionen av värde också stiger så urholkas inte värdet av pengarna. Problemet uppstår om penningmängden stiger för snabbt i förhållande till värdeskapandet, vilket också är helt självklart och de flesta nog redan känner till. 

Men om den faktiska produktionen stiger i samma takt som penningmängden så är väl inflationen noll men det är den ju inte. Alltså måste penningmängden hela tiden öka mer än värdeskapandet annars blir det deflation. Det är en viss inflation/penningvärdesförsämring hela tiden. RB har målet 2% för inflationen och det betyder att värdet för SEK går mot noll. Eller har jag fattat fel?  
  

mvh

PS: Du som har AG-Pro kan kostnadsfritt testa min Rysslands-grupp.

#7:

Ifall inflationen är 2% per år, så innebär det förstås att penningvärdet kontinuerligt urholkas, ja.

Man kan också uttrycka det som att penningmängden på lång sikt, om inflationen är 2%, stiger 2% snabbare än det totala värdet av det som kan bytas mot pengar.

Nu ska man nog dock i och för sig skilja på penningvärde och KPI. Konsumentprisindex mäter levnadskostnaderna, vilket inte nödvändigtvis är samma sak som inversen av penningvärdet, eftersom konsumenternas levnadskostnader förstås kan falla eller stiga i pris i förhållande till andra priser.

#8 tack för svaret. Jag fortsätter dock mina amatörmässiga tankar. ;-)

Är det inte per definition så att all konsumtion utövas av privatpersoner i slutänden? All produktion hamnar per defintion till slut hos enskida människor (eller åtminstone betkostas av). Ta ex.vis momsen. De enda som verkligen betalar moms är privatpersoner. All "företagsmoms" är bara omflyttning som till slut betalas av den enskilde människan. 

Då borde alltså KPI vara ett bra mått på penningvärdesförsämringen eller ? 

 mvh

PS: Du som har AG-Pro kan kostnadsfritt testa min Rysslands-grupp.

OMXcc har sagt mycket av vad som behöver sägas redan, så jag skall inte upprepa (skönt att slippa, jäklans långt inlägg..).

Jag förstår inte riktigt vart skribenten vill komma med detta. Han har alltså förklarat ett rådande känt faktum. Ett system. Kan inte komma som en stor chock för någon, inte här i a f (?).

Basel II som nu införs i bankerna är en metod för att bättre avgöra reservkraven för olika typer skulder. Man ratar dem alltså och kan i flera fall frigöra kapital i banken som genom att de slipper hålla för mkt kapital kan dela ut o s v. Vilket även sänker räntan för kund.

I övrigt en massa konspiratoriskt tjafs, den vägen går jag inte nedför en gång till... Slutar bara med ngn YouTube-dokumentär producerad av en utbränd självlärd ekonom ;)

#7 Köpkraften faller/urholkas ja. Men du har ju även (real)-löneökningar och real tillväxt i BNP (rensat för inflation). Det har diskuterats om målet inte borde vara högre för att vara "golden", har hört 3-4%. Men 2% +-1%-enhet är det som står fast. Andra riksbanker har inget uttalat mål (FED) och andra har både mål för penningmängd och inflation (ECB).

#9 Företagen kan sakna pricing power, vilket gör att deras marginaler äts upp men slutkonsument kan fortsätta konsumera billigt-billgare. Sen får man ha internationella förhållanden i åtanke, inom flera delar av vår ekonomi har vi ju de facto deflation idag. Bara att titta på din lcd-tv, dator, IKEA, HM, korv m bröd 5 kr osv :) Sen har vi markant inflation inom andra områden.

Men faktum är att skulle nu riksbanken/staten/de elaka "bankirerna" hejdlöst trycka pengar så skulle vi snart ha hyperinflation på 1000% eller mer, så det finns ett verkanssamband här.  

|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."

Sen undrar jag vad alternativet vore? Ska vi ha valuta konverterbar mot guld? Duger inte produktionsvärdet i ekonomin som säkerhet? Ska vi införa byteshandel/indianekonomi?

Om man nu lyfter detta som en stor konspiration som är på väg åt h-vete, då får man presentera ett bättre alternativ också :) 

|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."

#11 stry, du som nu sysslar med sådant här, hur kan du påstå att detta är känt, jag träffar privat ingen enda människa, bankdirektör eller lekman som ens förstår frågan.

VEM SKAPAR PENGAT ? 

Mvh werik1

#12 VI skapar pengar (nej, inte tidningen). Eller snarare, vi skapar berättigandet av ytterligare pengars existens när vi skapar varor och tjänster.

Teoretiskt skulle vi kunna trycka pengar själva. A vill köpa en vara X från B. A skulle då som betalning kunna ge B varor och tjänster till ett motsvarande värde. Eller så kan A ge B en papperslapp där det står "Kan hos A bytas mot varor eller tjänster till ett värde motsvarande X", där X exempelvis kunde vara en tunna vete eller en kubik gödsel eller 50g guld.

Banken kan göra samma sak. Kunden kommer och vill ha lån till att köpa ett hus. Kunden ger i princip banken rätten att ta ifrån honom huset och sälja det. Banken trycker papperslappar som motsvarar en del av värdet på huset (den andel som belånas) och ger till kunden. Kunden ger papperslapparna till säljaren S. Papperslapparna ger S rätt att kräva banken på ett visst värde, och banken kan antingen ta det värdet ur sitt kassavalv, eller, om kassavalvet är tomt, ta det av Kunden (dvs huset).

Men det är ju inte vidare smidigt att vi var och en, eller varje bank, trycker sina egna skuldsedlar. Det var ju så förr, men nu har vi i stället gett centralbankerna monopol på att trycka pengar, den generellaste typen av skuldsedlar. Men vi kan fortfarande göra egna skuldsedlar om vi vill, det finns egentligen inget som hindrar. Och det blir inget egentligt problem heller, så länge skuldsedlarna har täckning.

Med pengar finns inte längre kopplingen till en specifik utfärdare. Du kan kräva in "skulden" hos vem som helst som har varor och tjänster. Mottagaren kan göra detsamma.

Problemet uppstår om det utfärdas mer pengar än det finns täckning för.

Vi kan allihop trycka skuldsedlar där det står: "Innehavaren av denna skuldsedel har rätt att av mig avkräva varor till ett värde av 1 biljon kronor". På sätt och vis har vi då skapat pengar. Men antagligen skulle ingen betala dig en biljon för denna skuldsedel, om du nu inte har så mycket varor på lager. Skulle någon ändå göra det, så har denne någon ett problem.

Samma sak om en kund kommer till banken och får låna 2 miljoner till ett hus som senare bara är värt 1 miljon. Banken har en skuldsedel (lånet) men denna skuldsedel är bara värd 1 miljon om kunden inte har andra tillgångar. Banken har således skapat för mycket pengar. Man kan också säga att eftersom bankens pengar ju i sin tur har kommit från centralbanken, så har alltså centralbanken skapat för mycket pengar.

Man skulle då kunna säga att i förlängningen är det kunden som är skyldig centralbanken pengar. Centralbanken har tryckt pengarna i utbyte mot försäkran från banken om att det finns en tillgång i andra ändan av kedjan. Man kräver in skulden av mellanhanden, banken. Banken försöker kräva av kunden men lyckas bara få ut hälften, och får därför ta 1 miljoner av sitt egna kapital.

En kreditförlust har uppstått. För mycket pengar skapades, men senare försvann i stället 1 miljon ur bankens resultaträkning och balansräkning. Så långt allt väl.

Så visst kan pengar skapas ur "ingenting" om man med "ingenting" menar en påhittad tillgång eller ett överdrivet värde. Men det är alltid någon som får betala för kalaset i slutändan.

Detta kanske är en totalt onödig utläggning, men det är ju faktiskt det som är svaret på frågan om hur pengar skapas, så...

Man kan sedan spinna vidare på exemplet i slutet av #0:

Banken kommer att dra in totalt 1.62 mkr. Banken kan alltså hävda att den äger 1.62 mkr i "framtida betalningar". Dessa framtida betalningar har ett nuvärde, och rätten till dem kan också säljas till någon annan. Så banken paketerar denna rätt i en produkt och säljer den till någon som vill ha högre avkastning än bankräntan. Varför det då? Jo, då får vi in pengar som vi kan låna ut en gång till, och sedan kan vi sälja de lånen vidare också...!

Denna rätt till framtida betalningar ges ett värde på 1 mkr+X, där X är ett värde mindre än 0.62 mkr. Mindre, eftersom 0.62 mkr i morgon är mindre värt än 0.62 mkr idag, pga inflation och risken för att betalningarna kanske inte kommer.

Så vad finns det då för täckning för X? Ja, det är ju antagandet att Kunden kan betala pengarna. Antingen för att huset stiger i värde eller för att Kunden jobbar och tjänar pengar.

Alltså, det har skapats nya pengar, som betalning för X, som inte har en verklig tillgång i botten, utan istället är det en "framtida betalningsförmåga" som säljs och köps.

Genom klyftig paketering kan alltså folk sitta och handla med "eventuella framtida betalningsförmågor". Dessa paket blir tillgångar, som vilka som helst. Köp några X, vetja. Eller några X-derivat.

Jag kan ha fel här, men har uppfattat det som att det är så det går till.

Vad händer då om Kunden i slutändan inte visar sig ha denna betalningsförmåga?

Ja, då får vi den kreditoro som vi har haft nu den senaste tiden. Tillgångar visade sig vara värdelösa.

Det leder till att värden måste skrivas ner. Så även om för mycket pengar har skapats, kommer de förr eller senare att försvinna igen. Det otrevliga nu är att man vet inte riktigt varifrån de ska försvinna.

Men detta betyder ju inte att det är något fel på systemet i sig, eller att något annat system fungerar bättre. Det handlar om att man har felprissatt risker och sålt dem vidare.

Det reella värdet på en skuldsedel är inte detsamma som det nominella värdet på den, om inte sannolikheten är 100% att den kan krävas in. Men för centralbankernas skuldsedlar (dvs pengar) är den oftast i princip det.

Men om alla går till banken och kräver ut sina pengar, vad händer då? Det är ju inte så att banken har hundratals miljarder i ett valv?

Banken har inte så mycket likvida pengar, nej. Så då kommer centralbanken att få skjuta till likviditet. Men bankerna måste betala tillbaka förr eller senare, och pengarna kommer från de som har lånat. Så man drar åt tumskruvarna, höjer räntan och säkerhetskraven. Om låntagarna får svårare att betala sina inbetalningar, kommer en del att tvingas sälja sina tillgångar, och då blir det press neråt på priserna på dessa, och vi får en otrevlig neråtspiral. Värden som man tidigare trodde fanns, finns inte längre.

Men återigen, det är inte systemet det är fel på, det handlar om val som görs inom systemet. Man kan höja olika aktörers säkerhetskrav och därmed minska risken för inställda betalningar, men då får man betala priset att det blir dyrare att låna, då blir också investeringar dyrare, och ekonomin kommer att gå långsammare. Det är en avvägning man får göra.

Men blir man fartblind, då struntar man i vad som kan hända, och försöker pressa ut max tillväxt. Genom att paketera och sälja risker kan man runda säkerhetskrav, för när man beräknar om de uppfylls, använder man de värden man tror att tillgångarna har just nu. På så sätt kan man ta nya risker, sälja dem, osv... Marknaden som helhet blir då till slut fullpumpad med risker, varav många aldrig hade fått skapas om alla risker hade stannat kvar hos bankerna.

Ni får rätta mig om jag har fel, men visst är det så det har gått till?

Suveränt pedagogiskt förklarat! Jag tror jag förstår. Hoppas bara att DU har förstått rätt innan. ;- ))

Tack kriton!

mvh

#13, #14 kriton, som så ofta av dig, välskrivet och pedagogiskt. Blir lätt tekniskt när sånt här skall avhandlas :)

En sak som bör tilläggas vad gäller en kortsiktigt kraftigt expanderade penningmängd där man säger att FED "låter pressarna gå för högvarv", är att det har ett direkt samband med en kreditoro vi nu ser. För vad gör marknadens aktörer när risk skall omvärderas och tillgång X värde ej är vad det tidigare antogs vara? Jo man säljer dessa tillgångar och får i betalning pengar. Andelen av kapitalet som finns i pengar ökar, man kan säga att de står vid siglinjen. Bankerna har kraftigt expanderat sin likviditet för att kunna möta kraven på pengar i samband med försäljningar, uttag och även bankernas egna problem att placera tillgångar i marknaden. Dessa får då tas mot egen balansräkning.

Ta Northern Rock som exempel i England. De var solventa, hade tillgångar och kunder med betalningsförmåga (om än något sämre än man tidigare gjort). Dock var de ej likvida, då kunderna i panik skulle ta ut pengar. Med en solvent grund valde då BofE att förse banken med likvid. Då elektroniska tillgångar skulle omvandlas till pengar. 

#12 Det beror mycket på om man vill se svaret eller ej. Tror man att en tacka guld är det enda som kan vara underliggande värde för en valuta så tittar man lite för smalt. Produktion av varor och tjänster, vårt gemensamma värdeskapande kräver ökad penningmängd så monopolet skapar dem i lagom mängd. 

Man kan ju koka ned detta till vad något är värt överhuvudtaget? En hundralapp kan vara värd 0 kr, visst. Men en tacka guld, vad är den värd i fullt krig? En limpa cigg? En burk soppa? Knappt en pistol va? Under rätt förutsättningar (the perfect storm) kan i princip allt fås att framstå som värdelöst.

|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."

Inlägget är redigerat av författaren.

#16 stry, när jag tjatat tillräkligt länge med frågan : VEM SKAPAR PENGAR !

då kommer alla med en 'egen' förklaring, jämför jag dessa 'egna' förklaringar med varandra är ett gemensamt: BANKIREN SKAPAR INGA PENGAR! hur vet alla det?

däremot skapar vi pengar med vårat arbete o handlande, det är vad alla tror på

jag tar ett annat exempel, vad är blankning, inte många som visste

jag tar ett annat exempel, var på aktiebolagsmöte, dom flesta ville ta bort rösträtten för dom som inte var på plats, dom röstade med valsedlar om saken, mötet leddes av flerfaldige rikstadsmansuppleanten dag ericson, horribelt

varför skapar då inte bankirerna mera pengar o täcker sina 'förluster', jo det gör dom åkså, dom gör i stort sett vad dom vill eftersom dom har pengar o makt

i vanlig ordning skapade jag pengar o satte in dom på banken, dom tog emot bara en liten del enligt amerikanska terroristlagar

varje kursrörelse på  världens olika börser motiveras just nu med kris på penningmarknaden

Mvh werik1

#10, #13, #14, #16: Bra inlägg!

#12, #17:

Det stämmer säkert att det är en rätt liten del av befolkningen som vet hur pengar skapas, eller vad blankning är.

På samma sätt kan man nog säga att väldigt få, som andel av befolkningen, faktiskt förstår hur växthuseffekten fungerar, hur en automatväxellåda fungerar, hur smärtstillande piller fungerar, hur ämnesomsättningen av socker fungerar, hur en dator fungerar, hur riksdagsarbetet fungerar, hur man kör en grävmaskin, eller vilket icke-trivialt ämne du än väljer.

Jag förstår dock inte vad du vill ha sagt med detta. Att folk borde vara kunnigare? Att det är någon som försöker hindra dem från att få inblick i alla dessa ämnen?

Det står dig i vårt samhälle fritt att lära dig om de saker du vill lära dig. Du verkar dock ha grundinställningen att du vill att det ska vara giriga bankirer som skapar pengar ur tomma intet och ger till sig själva, så att de alltid går med vinst vad som än händer. Du vill så gärna tro det att du inte försöker ta reda på hur det fungerar.

Tack Gubb, stry och OMXcc. Det är ju inte helt enkelt ändå det här.

Ta en sådan sak som att läsa en balansräkning. Det är ju lite knepigt egentligen att om jag lånar 1000 kr och sedan lånar ut dem igen, så har mina "Tillgångar" ökat med 1000 kr, eftersom det har uppstått en fordring på tillgångssidan.

Det är lätt för den oinsatte att då tänka: "Vaddå? Har du plötsligt mer tillgångar nu?" Man kan ju skapa hur mycket tillgångar som som helst genom att pengar lånas från person till person på det sättet.

Det har ju förstås uppstått en motsvarande skuld på eget kapital och skulder-sidan, och det egna kapitalet är detsamma, men vid en första anblick...

# 18. Du skrev:

"Du verkar dock ha grundinställningen att du vill att det ska vara giriga bankirer som skapar pengar ur tomma intet och ger till sig själva, så att de alltid går med vinst vad som än händer."

Jamen, så är det ju, åtminstone i warranthandeln. Skillnaden mot roulettespel är att i roulette finns det bara en nolla, men i warranthandeln går det att plocka in några extra nollor när MM har lust. :-)

Sedan måste jag erkänna att blankning fascinerar mig. När jag blankar aktier och återköper före stängningen, skapas de ju ur tomma intet, utan täckning. Jag vet ju att det är min mäklare som är garant, men litet kul är det.

Mvh Inveliten

För att bli InveStor måste man först ha varit InveLiten :-)

#20:

Var kom warrant-handeln in i bilden? Det var inte den werik1 pratade om, eller jag.

Om warrants säljs av market maker till ett för högt pris (med för hög implicit volla) - köp inte. Så enkelt är det.

Visst kan man bli lurad om man inte är insatt i hur det fungerar, men det gäller väl allt, och är nog något vi får dras med så länge vi har friheten att bestämma över våra egna handlingar.

#21. Jag kanske måste upprepa mig:   :-) :-)

Mvh Inveliten

För att bli InveStor måste man först ha varit InveLiten :-)

0

Om man läser en grundkurs i nationalekonomi lär man sig det mesta som står skrivet i inlägg 0. Det är så det moderna bankväsendet ser ut, kan vara nyttigt för folk att förstå. 

Mvh liam

#21 OMXcc, vad händer om #23 liam skriver är sant!

för ett antal år sedan fick inte forskarstuderande i nationalekonomi veta, VEM SKAPAR PENGAR

handlar man på börser är det definitivt nyttigt o veta, svaret på denna enkla fråga får man i denna länk

Fractional reserve banking - så fungerar det. , om man hinner läsa färdigt en 12 sidor 

Mvh werik1

#18 "Det står dig i vårt samhälle fritt att lära dig om de saker du vill lära dig"

att lära sej lite om pengar, som är en daglig sak för alla, är alldeles fritt här o nu!

Mvh werik1

#24:

Jag skrev själv i inlägg #6 att en del saker som står i #0 är självklarheter, men det är uppblandat med osanningar, kanske för att skapa ett skimmer av att det hela är skumt på något sätt. Läs inlägg #6 igen och berätta om du tror att något av det jag skriver där inte stämmer.

"för ett antal år sedan fick inte forskarstuderande i nationalekonomi veta, VEM SKAPAR PENGAR"

Vad menar du med "fick inte veta"? För vem fick de inte? Var det någon som förbjöd dem att veta? Forskarstudier innebär ett väldigt stort eget ansvar för vad man lär sig - du sitter inte på föreläsningar hela dagarna med någon som står och berättar hur saker är, utan det är i huvudsak upp till dig att läsa och forska, med hjälp av en handledare. Du kan kanske gå igenom en forskarutbildningen i nationalekonomi utan att lära dig hur pengar skapas, eftersom det inte är intressant för alla fält inom nationalekonomi, men då har du nog läst lite för smalt.

Jag börjar bli lite trött på att bemöta inlägg som inte innehåller några egna fakta, utan bara svepande påståenden av typen: "bankirerna gör alltid vinst hur de än går", och så vidare. Om du skriver något konkret så kanske jag bemöter det, men fler inlägg som dina senaste orkar jag inte bemöta.

#26

fair value of an investment isn't a science, it's an art, and one that can only be arrived at through the use of black-box models based on combustion thermodynamics equations,  

självklart är det bankiren som skapar pengar, det är hans jobb, är det så svårt

Mvh werik1

#27 Javisst! Och USA landade inte på månen, WTC rasade aldrig för det var en datornanimerad fejk, USA styrs av utomjordingar (s k "bankirer"), new world order härskar oss alla och vi dumma får fattar f-n ingenting!

Fine?! We all get it! Köp tidningen "En Ding Ding Värld" samt en burk konserverad gröt och sluta upp med detta trams nu! Vi har hört det 100 grr av dig nu och vet vad du tror på för spöken.

Enough! !"#%!?!@!!!

|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."

Inlägget är redigerat av författaren.

ja, han är jävligt dryg. ungefär som ett barn som tror att det lönar sig att tjata 

vad ni är lättretade, bankirerna tjänar på detta ras dom själv skapat, det finns ju blankning o put, svårt medge 

Mvh werik1

seddutom finns det exponentiell tillväxt, vart tror ni den hamnar 

Mvh werik1

lättretade? tycker du fått härja ganska fritt här trots att folk är mer än less på dig. flashback är bra, fortsätt din kamp där.  

kamp om vad 

Mvh werik1

#33. Ja, vad ska vi med nationalekonomer och nobelpristagare i ekonomi till, när vi har så förträffliga källor? :-) 

Mvh Inveliten

För att bli InveStor måste man först ha varit InveLiten :-)

Ron Paul Schools Ben Bernanke Again 

Mvh werik1

Ron Paul and Ben Bernanke, part 2 of 2 

Mvh werik1

Ben Bernanke at Princeton 

Mvh werik1

Mvh werik1

pengar 

Mvh werik1

M3 

Mvh werik1

It?s really very simple: debt cannot be money, this whole debacle is showing emphatically that debt cannot be money. But the regime is built entirely on the principle that debt is money.

What the 'Subprime' Mess Is Really About

Mvh werik1

Hmmm2
Medlem


Reg.datum: Nov 2007
Inlägg: 3 Har ägnat dagen åt telefonsamtal med Finansinspektionen och Riksbanken. Jag ställde frågor om skapandet av krediter via multiplikatoreffekten, vart amorteringarna tar vägen, kreditavregleringen 1985, lagrande av pengar i interbankmarknaden, överlikviditet, statens roll, Ebberöds Bank-syndromet, etc

Det blev en besvikelse. De kunde inte svara på mina frågor, de visste helt ärligt inte. Finansinspektionen svarade direkt att dessa saker måste du fråga bankerna om, kanske Riksbanken också kan svara på en del. "Mycket intressanta saker, men det är inget vi i Finansinspektionen sysslar med, kan inte svara helt enkelt".

Samtalet med tjänstemannen i Riksbanken blev småtrevligt men ganska komplicerat. Mitt absoluta intryck är att han fördökte slingra sig ifrån frågorna. Om det berodde på okunskap eller annat är svårt att säga.

Slupen:

Efter mina manga och langa mail konversationer med FI har jag fastslagit foljande.

De flesta vet inte hur systemet ar uppbyggt, bara hur reglerna ser ut. Det finns dock sakkunniga men de avbojer att kommentera systemet med antoningen att det ar riksbankens sak alternativt vill inte svara.

De har dock erkannt att vissa institut skapar krediter mot kommuner utan nagon egentlig motprestation vilket jag beskrivit tidigare i traden.

Sakforhallandet maste ga att komma fram till, tror nog att vi maste vanda oss till FAR och sakkunniga inom revisionssystemet.

Klart ar i alla fall att det ogarna diskuteras hur det ligger till i Fractional lendingens varld (av for banksystemet forklariga sjal).

De privata banker jag kontaktat har saklart inte alls svarat annu.

Mvh werik1

joe ross 07-08-

tack Jontsu, hårresande 

Mvh werik1

Support the Ron Paul Liberty Dollar

fbi konfiskerade rubbet för några dagar sedan , bankirernas springpojkar 

Mvh werik1

Slupen
Medlem


Reg.datum: Jun 2007
Inlägg: 222 Citat:
Ursprungligen postat av Realizt

Eftersom staten har stulit alla riktiga pengar, så är penningmängden noll. Som approximation för statens planekonomiska fiatpengar, så mäter man mängden skulder i ekonomin. M3 är ett mått på det.


Realzit har en stark poang har.

Eftersom vad vi kallar pengar ar skuldebrev med oandlig loptid spelar det ingen roll om man kallar det for M1, M2, M3 eller vad du vill. De ar alla former av skuldebrev med olika namn, men i slutandan ar de krediter.

Krediter ar pengar i var ekonomi, oavsett vilket etikett man ger de olika instrumentnamnen. Ska man mata penningmangd maste man mata krediter (for vi har inget annat ekonomiskt medium i Svensk ekonomi).

pengar i madrassen brukade bli värdelösa efter antal år

Mvh werik1

#47

Hasse Alfredsson borde läsa denna grundläggande kurs i madrasspengars (och likvärdiga) framtida värde:-)

mvh/viotto

#48 läste en snikares dagbok från 1912, han tjänade 7 kr en vecka, köpte en såg för 2,50 kr, tjänade  december månad 15 kr, detta i ett stabilt land,

vad snickarna i  andra länder fått erfara vet vi mycket väl  

Mvh werik1

man fullständigt häpnar över vissas logik !

var kommer pengar ifrån flasback diskuterar vidare

1. Corrupt Banking System - Cartels Robbing the Public 5 delar youtube 

Mvh werik1

diskussionen fortsätter....

Fractional reserve banking - så fungerar det

Senast redigerad av Hmmm2 den 2007-12-13 klockan 17:16.

 Efter samtal med banktjänstemän har jag nu fått bekräftat vad som händer med de återbetalade lånebeloppen, amorteringarna. En del nya uppgifter rörande överlikviditet har också framkommit.

Amorteringarna lånas direkt ut igen i nya utlåningsrundor (!) Det kräver lite kommentarer.

Att löpande behandla amorteringarna som ny inlåning är också en variant av skapande av pengar, och definitivt ett nyskapande av vinster till banken. Är det inte ganska dråpligt - allmänheten har betalat av sina lån i hundratals år, och nu sitter vi här år 2007 och måste plötsligt fråga oss vem som äger de återbetalade pengarna. Banken ligger väl närmast till i så fall. Eller branschen som sådan. Ett slags lager som används till att berika bankväsendet. Frågan om återbetalade pengar är ett lysande exempel på att ägarförhållanden blir upplösta i banksystemet.

----

Överlikviditet. Först en liten rekonstruktion : Vid en helt vanlig kreditgivning i banker skapar lånet sin egen monetära täckning i det ögonblick det beviljas, eftersom beloppet uppstår på ett inlåningskonto och sedan normalt stannar som inlåning inom systemet av banker. Det går inte att undvika ett "ex nihilo" skapande, det måste ske vid varje kreditgivningstillfälle. Lånet har inte resulterat i en minskning av inlåningen, därför har det monetärt sett skapats från tomma intet. Lånar banken ut existerande pengar, tex i det fall ett exportbolag hämtat hem en stor vinst, så sker exakt samma process, inlåningen minskar inte. I det fallet är det som om de inte hade lånat ut vinsten öht, den står kvar som ökad utlåningspotential trots att den är utlånad.

Ökningen av penningmängden uppkommer alltså helt och hållet på inlåningssidan i banksystemet. Eller rättare sagt i det som förr kallades kassan, ej att förväxla med kontantkassan där kassörskorna sitter. När bankpersonal säger att de lånar ut från kassan, har de givetvis helt rätt. Det är bara det att själva kassautlåningen vid kreditgivning kompenseras beloppsmässigt exakt av den uppkomna inlåningen. Och det är s.a.s en inlåning för mycket. Sett i stor skala och i ett längre tidsperspektiv måste det bli en kronisk överlikviditet i banksystemet på grund av detta.

Ekonomer är helt överens om existensen av överlikviditet, somliga kallar den "likviditetspåspädning".

 Nedanstående gäller efterkrigsperioden fram till kreditavregleringen 1985 (den reala tillväxten var normal/god) :

- Interbankmarknaden ökade extremt mycket. Bankerna har ju av hävd alltid satt in sina överskott hos varandra. Men här ser vi en skenande utveckling. Under åren 1955-85 ökade inlåningen från andra banker från 5 procent till hela 60 procent av inlåningen från allmänheten (som ju också ökat). Bankernas överskott uppvisade alltså en oerhört stor, accelererande och möjligen också oväntad och oförklarad tillväxt. Obs att ökningen inträffade innan man började med aktiv trading, det var alltså rena överskott.

- Regleringarna mildrades successivt fram till kreditavregleringen. Endast åtgärder som befrämjar en ökande utlåning har vidtagits av myndigheterna. År efter år sänktes tex kapitaltäckningskravet steg för steg, medan likviditetskvoten höjdes. Till slut togs regleringarna abrupt bort. Detta förfarande styrker naturligtvis uppfattningen att det fanns en kronisk och växande överlikviditet i banksystemet.

- Utlåningen till allmänheten ökade kraftigt. Den inflation som uppstår pga för stor kreditmängd och som ökade under hela perioden, hade naturligtvis gått att styra nedåt genom rätt typ av regleringar av utlåningen. Men detta gjordes aldrig. Man gjorde tvärtom. Myndigheterna uppmuntrade till en ständigt ökande utlåning.

- Staten har lånat "för mycket". Ser ut som ett långsökt argument, dock inte om man tittar lite närmare. Den offentliga nettoskulden blev i perioden mycket mindre än bruttoskulden. Det betyder att om staten verkligen hade haft behov av ökad likviditet, så hade en överföring från AP-fonderna varit oerhört mycket billigare för skattebetalarna. Men så skedde inte. I stället kan man se en stor ökning av lån från affärsbankerna, framför allt åren innan kreditavregleringarna 1985. Samma mönster går igen i de flesta OECD-länder. Detta indikerar att rika stater tagit ansvar för överlikviditetssituationen och gått in som huvudlåntagare i det monetära systemet.

--------------------------------------------------------------------------------
Senast redigerad av Hmmm2 den 2007-12-13 klockan 17:16.

Mvh werik1

#51:

Jag tror att de flesta vid det här laget känner till att det finns en tråd i frågan på flashback.

Jag tycker att det vore intressantare om du, istället för att göra copy/paste från en annan diskussionsajt, kommenterade de invändningar som gjorts mot det du skrivit. Vad har du för kommenterar om det som skrivs i #6, #10, #13 och #14?

#52 detta är mera intressant, kan man få ett officiellt svar från bankerna?

Att löpande behandla amorteringarna som ny inlåning är också en variant av skapande av pengar, och definitivt ett nyskapande av vinster till banken. Är det inte ganska dråpligt - allmänheten har betalat av sina lån i hundratals år, och nu sitter vi här år 2007 och måste plötsligt fråga oss vem som äger de återbetalade pengarna. Banken ligger väl närmast till i så fall. Eller branschen som sådan. Ett slags lager som används till att berika bankväsendet. Frågan om återbetalade pengar är ett lysande exempel på att ägarförhållanden blir upplösta i banksystemet. 
 

Mvh werik1

Det finns ju bokföring.
Ladda hem några årsredovisningar från de svenska bankerna så kan du följa kronornas vandring genom banksystemet, det går säkert att få ut huvudboken för alla verifikationer också så blir det lättare, även om det skulle ta längre tid:-)

Vad gäller ammorteringarna så det ju inte dessa som används som underlag för ny inlåning, en ammortering innebär att kapitaltäckningsgraden höjs vilket innebär möjlighet för ny utlåning, hur kan det vara konstigt?
Om jag betalar tillbaka ett lån till dig så kan du låna ut pengaran till någon annan.

Du kan väl kolla upp Citicorp lite oxå, det måste ju rimma dåligt med dina teorier att de fick tigga ihop ett antal miljarder från Mellanöstern för att få upp det egna kapitalet.

Att bankerna försöker berika sig är väl heller inte så konstigt, undvika förluster skapa vinster vem försöker inte göra det på en fri marknad.

Om du inte gillar bankväsendet, gå med i JAK eller sluta låna pengar. Det är ju liksom frivilligt att a ett banklån.
Kolla även upp vilka länder som inte har ett fungerande banksystem och hur levnadsstandarden ser ut där.

Till sist, fundera på varför de nobelprisbelönade mikrolånen har tagit 10-tals miljoner ur fattigdom.

#54 nu är frågan, finns 'fractional reserve banking' ?

det systemet gör att citigroup kan gå i konkurs på fem minuter.

kunskap är den nya valutan! innovation den nya rikedomen!

varför inte låna ut till dom fattiga STORA pengar som i kina.

vad clinton eller nobelpristagaren håller på med är ointressant, varje ung människa kan ta sej ur fattigdomen med liten arbetsinsats eller flytt (=förbjudet) till en annan plats på jorden 

Mvh werik1

Debt Threat: Credit Monster

så här går det till i praktiken, fractional reserve banking

håll det hemligt! 

Mvh werik1

liten föreläsning på cirka 1 ½ timme

flashback:

 Vet inte om någon redan postat detta, men här är en liten föreläsning på cirka 1 ½ timme som ganska lättförståeligt (om man förstår engelsk terminologi) förklarar hur allt detta fungerar, och lite allmänt om den Österrikiska skolans teorier om varför konjunkturscykeln är som den är

Mvh werik1

Fractional reserve banking - så fungerar det.

sidor tillkommit 35-93

exponentiell tillväxt tilkommit 

Mvh werik1

dragspel: banker o andra skojare 

Mvh werik1