Norsk subprime-sörja

jag är tämligen övertygad om att det finns i svenska portföljer inbakade i grejjer förvaltarna inte visste riktigt vad det var när de köpte.

idag är marknaden global och aktörerna letar jorden runt, dygnet runt efter avsättning på sitt kapital.

att tro att subprime enb är nån jänkföreteelse och i viss mån norsk, tror jag är naivt. 

men jag kan inget om micro-/makro-/företagsekonomi .. så detta är enbart lösa spekulationer från mej.

#1 Ja, så tror jag också.

Men ev lik i svenska kommunalgarderober är väl i princip offentliga uppgifter som går att gräva fram. Men risken finns troligen bara i kommuner som har haft överskott i finanserna. Övriga har ju inga pengar att placera.

Men om det finns lik här så kanske det medför sämre barnomsorg och högre kommunalskatter. Watch Out.......   

mvh

PS: Du som har AG-Pro kan kostnadsfritt testa min Rysslands-grupp.

Som vanligt har förstås DI inte någon koll på vad det är frågan om dock.

Det är inte frågan om att de köpt värdepapper uppbackade av subprime-bolån, utan det de norska kommunerna har köpt (för lånade pengar - de lånade mot framtida intäkter från energi-industrin) är munis (municipal bonds), det vill säga obligationer som ges ut av amerikanska delstater, län och städer, för att finansiera vägbyggen och andra tunga investeringar.

I den våg av uppvärdering av risk på kreditmarknaderna, och i samband med ekonomiska problem för exempelvis Orange County (OC i Californien, inte det Orange County där Orange County Choppers ligger - det är i New York) har riskpremien för vissa av dessa obligationer stigit ordentligt, vilket inneburit snabbt fallande marknadspriser för dessa obligationer.

Har man då köpt dem för pengar man inte har, så blir det förstås problem.

Grundproblemet i detta fall är alltså inte att man köpt obligationer, utan huvudproblemet är att man köpt värdepapper för pengar man lånat upp. Hade de köpt obligationerna för egna pengar hade de säkert kunnat vänta ut krisen och hoppas att inte alla de städer, län eller stater som gett ut obligationerna ställer in betalningarna (det är inte direkt vanligt att de gör det), men nu när de köpt dem med belånade pengar så får de en margin call när säkerhetsvärdet använts upp, och de kan behöva tvångsförsälja obligationerna för struntsummor med maximalt dålig tajming.

Den viktiga läxan här är: Om du tror att du kan få mycket högre avkastning på något värdepapper, än du kan låna upp pengar till, så är inte placeringen riskfri.

Jag tror att det är mycket ovanligt att svenska kommuner placerar lånade pengar i värdepapper. Flera kommuner har pengar investerade i Ericsson under Ericsson-raset i början av seklet, men de hade som tur var inte lånat pengar till de aktieköpen.

#3 Tack!

Men då har dom väl helt enkelt gjort en misslyckad carry-trade och dessutom hamnat mitt i dollarfallet?

mvh

PS: Du som har AG-Pro kan kostnadsfritt testa min Rysslands-grupp.

#4:

Jag har inte lyckats hitta någon artikel som berättar om de skyddade sig mot eventuellt valutafall.

De kan ha lånat pengar i USD i andra värdepapper, och sparat samma belopp i munis med högre risk och högre ränta, för att plocka ränteskillnaden, men också ta risken.

Eller så kan de ha stått med valutarisken själva och tappat massa pengar även på detta.

jag tänker mer generellt, tror du/ni det inte är möjligt att svenska institut el vad det nu kan vara, kan ha fått sånt här tjaffs i nån produkt de lagt pengar i? 

#6:

Självklart finns det svenska institutioner som sitter med obligationer med mindre än perfekt kreditvärdighet, som tappat i värde under kreditkrisen.

Men, svenska institutioner gör förluster på värdepapper varenda dag och det är sällan något vi bryr oss så mycket om. Exempelvis har många fonder och många kommuner tappat pengar på Ericsson senaste veckorna.

Det som är intressant är alltså inte om det uppstår försluster, för det är självklart, utan det som är intressant är om förlusterna är av sådan storlek att de skadar systemet - ifall någon stor svensk institution skulle få det såpass stora förluster att deras kreditvärdighet allvarligt hotas och att det då via dem sker en spridning till andra institutioner som inte haft för stor exponering mot den ursprungligt osäkra placeringen. Det är frågan. Vad svaret är vet jag inte. Under 3:e kvartalet såg vi dock inte några sådana system-farliga exponeringar, men det har ju hänt mycket sedan dess.