Låga räntor hjälper inte
Det finns en myt om att att det spelar ingen roll hur mycket central banken sänker räntan ,det skulle inte hjäpa och öka tillväxten .
Det finns många som skriver om det ,av de många finns det en del seriösa som kopplar iden till keynes ide om liquidity trap och påstår att ekonomin har nått denna nivå.
men det som inte ens de seriösa lägger märke till är att :ekonomin måste uppfylla ett grundlägande krav föratt bli klassad som at den har hamnat i en liquidity trap och detta krav är att enligt Keynes ,capital efficiency of capital måste sjunkit så lågt att investeringar blir ogynnsamma med tanke på den risk man tar.
Jag har tagit fram 3 grafer förattt vissa att myten om (låga räntor hjälper inte ) är bara en myt och inget annat .
Första grafen visar att Corporate profits from current production after tax har nått en all time high nivå. andra grafen visar at corp cash flow har oxå nått en all time high nivå och den tredje som vackras av alla visat att företagens vinstmarginaler liger fortfarande på en historisk jätte hög nivå (över 12%) man kan lätt se att innan varje lågkonjuktur då har vinstmarginalen sjunkit markant och dörmed har triggat en lågkonjuktur .
Just nu det syns inga tecken på detta och nivån är hög och har stor utrymme och sjunka .
Slutsatsen blir att så länge föetagen har god vinstmarginal och deras vinst växer då har inte ekonomin nått gränsen till låg marginal efficinecy of capital och en liquidity trap existerar inte och så länge de finns inget liquidity trap då kan en sänkning av styrräntan underlätta investeringar och inddirekt öka tillväxten.
Då var jag färdig men den här myten som folk brukar då och då skriva om det.
Jag är beredd att hålla med om att centralbanken kan öka tillväxten genom att sänka räntan till bankerna.
Givet att vissa förutsättningar är uppfyllda.
Förklaringen är följande (och här tror jag att metod nog inte håller med):
* Med räntan kontrollerar centralbanken (CB) kreditexpansionen. Dvs ökningen i penningmängd.
* Kan CB via bankerna öka penningmängden så kan produktionen av varor och tjänster öka. Dvs BNP och tillväxten. Det köps varor och tjänster för de lånade pengarna vilka inte skulle ha köpts om dessa nya pengar inte lånats.
* Vid något kapacitetsutnyttjande ökar inte produktionen utan man får istället inflation. Vid den punkten kan CB inte öka BNP genom ytterligare kreditexpansion.
* Vid en tillräcklig skuldsättning kommer bankerna inte längre att vilja öka sin utlåning. Då fungerar inte detta längre. Dock visar ARM-lånen att den dagen är långt borta för bankerna.
* Vid en tillräcklig skuldsättning kommer låntagarna (i allmänhet) inte att vilja skuldsätta sig mer. Då fungerar inte detta längre heller, men den dagen är nog också en bit bort.
* Om tillgångar "försvinner", t ex vid en pysande bostads/aktie-bubbla, kan (konkurs och) skuldsättningsnivån bli så hög att ytterligare skuldsättning blir oacceptabel. Då är det också stopp.
* Gränsen där man får inflation isf produktionsökning är naturligtvis inte skarp utan i en ganska stor region får man både och.
* En regering vill naturligtvis visa upp BNP-ökning och kör därför med så mycket kreditexpansion som det bara går. Därför vill man dölja så mycket av inflationen som möjligt. Därav statliga inflationsmätare som visar lägre inflation än vad folk känner av.
I USA har man, enligt min uppfattning, under senare år ökat GDP genom ökad kreditexpansion (dvs penningpress) och ökad skuldsättning. Man har kunnat göra det eftersom hushållens tillgångar (i form av bostad och aktier) ökat i värde.
När tillgångarna minskar (bostäder aktier) minskar möjligheten att skuldsätta folk. Då får man en minskning av GDP per capita, och den recessionen kan man då inte ta sig ur genom kreditexpansion.
Jag tror att vi står ganska nära den punkten.
Jag läste nyligen att vi i Sverige har 20% skuldsatta. Det lät väldigt mycket så jag vet inte om det är sant. Dvs folk med nettoskuld. RB kan inte öka BNP genom att skuldsätta dessa ytterligar. Får vi en nedgång i bostadspriser så kommer deras antal att öka.
Det är inte konstigt att man i USA talar om olika program för att få skuldsatta ur sin situation. (Och motivet är inte sympati med de skuldsatta).
#2 Om alla kunde diskutera saklig som du gör då skulle vi inte haft något problem på den här chattsidan.
Självklart håller jag inte med vad du skriver ,därför att:
Vid något kapacitetsutnyttjande ökar inte produktionen utan man får istället inflation. Vid den punkten kan CB inte öka BNP genom ytterligare kreditexpansion.
Jag tycker inte CB vill eller behöver överhuvudtaget öka tillväxten med lägre räntor när kapacitetsutnyttjande är så hög att den triggar inflation !
* Vid en tillräcklig skuldsättning kommer bankerna inte längre att vilja öka sin utlåning. Då fungerar inte detta längre. Dock visar ARM-lånen att den dagen är långt borta
bankerna lånar ut så länge den är lönsam och det finns inga tecken på att det är olönsam och låna ut till de kredit värdiga.
Om tillgångar "försvinner", t ex vid en pysande bostads/aktie-bubbla, kan (konkurs och) skuldsättningsnivån bli så hög att ytterligare skuldsättning blir oacceptabel. Då är det också stopp.
tillgångarna i form av bostäder utgör inte det största delen av konsumentrnas totala tillgångar ,i själva verket deras finansiella tillgångarna är större än deras hus tillgångar och något större börsras har vi inte sett än så att den sätter stop för så kallade ytterliggare skuldsättning.
Gränsen där man får inflation isf produktionsökning är naturligtvis inte skarp utan i en ganska stor region får man både och.
* En regering vill naturligtvis visa upp BNP-ökning och kör därför med så mycket kreditexpansion som det bara går. Därför vill man dölja så mycket av inflationen som möjligt. Därav statliga inflationsmätare som visar lägre inflation än vad folk känner av.
Hög tillväxt och låg inflation är möjligt ,det har vi sett bevis på under de senaste 18 åren ,iofs centralbankerna har som uppgift och övertyga marknaden om en lägre inflationssiffran än den verkliga föratt deras expansiva räntepolicy ska ge full effekt (om marknaden via rational expectations hänger med i flationen då skapas ingen monatry employment) men att staten vill avsiktiga räkna ner inflationen ,ligger inte ens i själva statens intresse ,de behöver oxå ha en pålitliga inflations siffra och planera och det finns inga hemliga sådana siffor ,de sifror som vi ser är de bästa man kan få tag i om inte då vill jag gärna se hur den verkliga inflationssiffran som du pratar om räknas fram ,om ni har ett bättre sätt och räkna inflationen ,presentera det så att jag kan titta på det och bli övertygad om att de statliga siffrorna är felaktiga men att bara säga att de är felaktiga utan och visa ett annat bättre alternativ ,kan jag inte acceptera.
I USA har man, enligt min uppfattning, under senare år ökat GDP genom ökad kreditexpansion (dvs penningpress) och ökad skuldsättning. Man har kunnat göra det eftersom hushållens tillgångar (i form av bostad och aktier) ökat i värde.
När tillgångarna minskar (bostäder aktier) minskar möjligheten att skuldsätta folk. Då får man en minskning av GDP per capita, och den recessionen kan man då inte ta sig ur genom kreditexpansion.
Effekten av stigande huspriser på konsumtion är inte så hög ,enligt de senaste prognoserna ,effekten är mellan 3 till 5 cents per dollar ,om huspriserna hade så hög effekt på konsumtionen då deras prisnedgång på 15% skulle redan sänkt konsumtionen markant men så ha inte fallet varit .
tillväxten har kunnat öka de senaste åren tack vare den sunda inkomst tillväxten för konsumentera och den sunda vinst tillväxten för företagen .och så länge de nödvändiga ekonomiska resurserna för god tillväxt är tillgängliga ,iform av monetära och finansiella resurser (låga räntor och låga skatter och stark produktivitet) då finns det goda möjligheter att tillväxten fortsätter öka utan att landet hamnar i en lågkonjuktur.
Produktivitet gånger jobb är tillväxt ,man kan lätt se att detta har hänt under USA,s senate tillväxt period,det har inte med skuldsättning och göra.
Jag tror att vi står ganska nära den punkten.
Det håller jag inte alls med om.
Jag läste nyligen att vi i Sverige har 20% skuldsatta. Det lät väldigt mycket så jag vet inte om det är sant. Dvs folk med nettoskuld. RB kan inte öka BNP genom att skuldsätta dessa ytterligar. Får vi en nedgång i bostadspriser så kommer deras antal att öka.
Det är inte konstigt att man i USA talar om olika program för att få skuldsatta ur sin situation. (Och motivet är inte sympati med de skuldsatta).
RB behöver inte öka tillväxten via skuldsättning av konsumentrna utan hellre de ser till att konsumenterna får bättre inkomst tillväxt och bättre sysselsättning så att tillväxten ökar och skuldsättningen minskar .
Hög skuldsättningen behöver inte vra negativ så länge konsumenterna har tillräckligt god inkomst tillväxt och betala av sina skulder med och så länge inkomst tillväxten är god ,man ska inte4 vara orolig för en bostadspris krasch .
De som förlorar sina hus i USA är de som har inte haft god inkomst och ändå belånat sig ,just i sverige tycker jag inte att bankerna har blivit så generösa att de lånat till folk ,utan fast jobb och tillräcklig stark ekonomi ,i så fall har det funnit en borgenär som har gått in .
i usa ,de som har haft god inkomst har inga problem med sina lån och det är bara de lågpris bostäderna som har tappat i pris inte de dyra hus ,egentligen de dyra husen har blivit ännu dyrare.
Inlägget är redigerat av författaren.
"bara lågprisbostäderna? inte dyra, dyra husen blivit ännu dyrare" var får du all skit från. Vad gäller låg ränta kan man studera Japan, efter en viss punkt hjälper det inte längre och def. inte när långa räntor går upp trots sänkningar.
Visa sida
Ogilla! 5
Gilla!
försök räkna om i euro
my 2c
don't be a turkey
NNT