Inflation ? Bubbla ?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation

För att en inflationsimpuls skall övergå i stadigvarande inflation måste den eller de som har möjlighet att skapa mer pengar, vanligtvis centralbanken och vanliga banker, öka penningmängden. Särskilt inflationsdrivande är det om statens utgifter finansieras direkt med sedelpressarna; ju mer pengar staten skapar, desto större blir inflationen. När inflationsförväntningar etablerats drivs ytterligare inflation fram genom att löntagare, långivare och prissättare vill gardera sig för förväntad inflation.

Mvh Jamenvisst

jag vet inte hur länge du varit med ,

 men en så låg ränta som vi har nu och en så låg inflation som vi haft de senaste 15 åren , är ovanligt

och i o med det påståendet pratar jag mot mig själv , vilket är vanlig för mig

:-)

Inlägget är redigerat av författaren.

Ett bra och praktiskt beraktelsesätt är att definiera inflation som värdeminskning av valutan. (Det betraktelsesättet gillas dock inte av alla).

Som en konsekvens av inflationen får man då stigande priser (och löner) i samhället, eftersom folk vill kompensera sig för det minskade värdet på pengarna, samt att företag ser en stigande efterfrågan (som en konsekvens av ökad skuldsättning).

Ökar man penningmängden så får man inflation med en viss fördröjning. (Dock kan man öka motsvarande produktionsökningen utan att det ger inflation).

Oljan är inte ett bra exempel på en bubbla. Troligen borde oljepriset vara högre snarare än lägre. I USA har man ökat penningmängden ca 30-40 ggr sedan 60-talet och oljepriset har inte riktigt hängt med. Dvs oljan kan sägas vara billigare nu än på 60-talet, och förklaringen till det är nog att en del oljeproducerande länder prioriterar fast money.

Att dollarn inte faller mer mot t ex kronan beror på att Riksbanken har sett till att penningmängden i Sverige ökat kraftigt på 2000-talet. (Samt att dollarn sprids till andra länder).

Om många länder med sammanhängande ekonomier ökar penningmängden i samma omfattning faller deras valutor i takt och minskningen av valutornas värde syns inte i växelkurserna dem emellan. Gentemot omvärlden syns det däremot i form av stigande priser. Guld, olja och andra råvaror är ett sätt att mäta minskningen i valutornas värde.

Sk importerad inflation finns inte utan stigande importpriser är man synnerligen ansvarig för själv.

En regering (oavsett färg) vill gärna uppvisa stigande BNP. Det går att åstadkomma genom att Riksbanken håller en låg ränta, och därmed tvingas öka penningmängden då många gärna vill låna. Den ökade penningmängden uppstår som skuldsättning gentemot bankerna. Denna skuldsättning används för konsumtion av varor och tjänster vilket ökar BNP. Att skuldsätta företag och hushåll går dock inte för evigt.

De som är beredda att skuldsätta sig för att konsumera blir därför viktigare för en regering än de som sparar. Det finns starkare (egoistiska) krafter för en låg ränta än en hög i samhället.

Min mentala bild av inflation och deflation ser jag ungefar som i ett kemi experiment som forsoker na equilibrium. Nar folk lanar pengar (fed skapar kredit) i mycket hogre utstrackning an folk gar i konkurs (forstor kredit) sa har man inflation. Nar folk gar i kk i hogre utstrackning an folk lanar pengar, sa far man deflation. Nar mangden av forstorande av kredit ar lika med mangden av skapande av kredit, sa har man equilibrium, ingen inflation eller deflation.

Sa detta med att trycka pengar ar inget problem, for det finns mycket fler iou's an vad det finns sedlar i omlopp. Sa borjar det ga dit traden inte vaxer, sa okar vardet pa valutan for manniskor gor allt for att komma at pengar, och iom att det finns mycket farre sedlar an vad folk har skulder, sa driver efterfragan upp priset pa dessa idag ansett vardelosa pappers sedlar.

Sa i Usa's fall om lane bubblan skulle implodera, sa skulle valutan rusa i hojden. DET SAGS ocksa att landet med hogst deflation, far starkast valuta, atminstonde temporart. Iden ar att man alltid kan ge manniskor pengar att spendera for att halla kreditskapandet ett steg fore forstorandet av kredit. Sa att Fed skulle vara radda for hog inflation ar nonsens. De ar livradda for deflation, darfor sa forsoker de pumpa ut pengar till varje pris (i ratt mangd :)). Problemet ar att manniskor i usa haller pa att bli utmaxade, och sa smaningom vander pendeln, forstorandet av kredit tar over, och vi gar in i kondratieff vintern, deflationary depression. Jag gissar mellan 2018-2021, se Frost's benner fib cycle.  

Mvh usdollar

Jag har skrivit ett par artiklar i ämnet. Jag hoppas att jag inte brytet mot någon regel genom att länka till min egen blog/sajt - den är helt ideell och utan reklam, så det är inte för att tjäna pengar jag gör det, men artiklarna handlar om just detta, så jag kan inte låta bli att länka till dem ;)

Om penningmängd, del 1

Om kärninflation, del 1

Inlägget är redigerat av författaren.

#5 tack 

don't be a turkey
NNT

#6:

Tack själv! Kul att ni uppskattar det man gör, och att ni inte tar illa upp för att jag länkade till något jag skrivit på annat ställe.

trevlig sajt!

gillar diagrammen, fixar du dem själv? 

#8:

Tack!

Japp, har hackat ihop ett litet diagramsystem som hämtar data från diverse källor och gör diagram av det (Java servlets och jfreechart ifall någon är intresserad av tekniken). Eftersom systemet själv hämtar data behöver jag inte göra nya diagram varje dag, utan de uppdateras automatiskt vid midnatt och lunch, förutom de jag lagt in i artiklar och så som jag vill inte ska ändra på sig förstås.

Säg gärna till om det är något mer diagram som jag borde lägga upp, jag tänker lägga upp så mycket jag orkar och kan (måste ha tillgång till fri datakälla).

Men, nu känner jag att jag kidnappat tråden från inflationsdiskussionen, så ge gärna tips via privat meddelande.

Eftersom jag ändå redan verkat ha dödat inflations-diskussionen i denna tråd, så länkar jag till en artikel jag skrev i helgen för er som är intresserade av räntemarknaden:

Om Interbankmarknaden...