Inflation och Deflation samtidigt!

usa har sina problem och sverige sina

bostaden är ett bekymmer, men det beror på att just nu man har nackdelarna fr både sossarna och borgarna

dvs höga kostnader och oligopol i byggandet, men marknaden släpps fritt för stigande priser, iklorna på jm mm i maskopi med mäklarmaffian

däremot finns ingen bostadspolitik värd namnet, tvärtom snackas om fria hyror

sosseri i oheligt allians med nyliberalism  

don't be a turkey
NNT

#1

Jo US ligger nog mer pyrt till än vi. Men jag anser nog att med den statestik som kommit senaste tiden pekar på att Svenskarna inte ligger långt efter.
Stadskulden för landet är Ok. Men försörjningsbördan finns där lika väl.

Och allt pekar mot att fler svenskar inte klarar oförutsedda utgifter och således inte har pengar över. Det gäller även i Sverige således, även om vårt skyddsnät är större. Men detta luckras ju upp allt mer sedan högern tog över och i bra tider upplevs detta troligen som possitivt men blir det sämre tider då t ex många av de som nu gått ur A-kassa skulle bli arbetslösa så kommer de tvingas ta sämre betalda jobb och missnöjet och klyftorna ökar. Men allt detta ingår kanske i den utjämnings process som ekonomin måste gå igenom i denna lågkonjunktur. Värdet på både arbetskraft och tillgångar måste börja möta efterfrågan.

"Lev för att lära så lär du dig att leva"

Steffe

Vad händer om du tittar på det folk får över utan att inflationsjustera det? då är ju inte 100 kronor 100 kronor längre.

Varför priserpå vissa varor går ned är som du indikerar beroende på  utbud efterfrågan men hur påverkas priset om jämvikt uppnås. Teoretiskt skall de sjkunka om vi inte har inflation. Detta  baserat på att varje år skall vi bli effektivar i produktionen genom olika förbättringar såsom löpande band produktion vilket minskar kostnaderna. Vi bör även få mindre  kostnader då vi lär oss producera högre kvaliteer som leder till mindre kassationer och reklamationer.

Men om ovan nu stämmer är då inflationen ett bra mått - inflationen borde ju i så fall mätas som värdet av effektivtetsökningen + kostnadsökninigarna.

Men vi kan skita i allt detta för >50% av den Svenska inflationen står riksbankens egna räntehöjningar för. Och detta i en tid då de reella prisökningarn på mat och drivmedel slår rakt in i folks plånböcker och därmed minskar deras köpkraft - fråga sedan varför du får stagflation.

Läs följande länk så blir livet lite jusare - själv har jag hävdat detta under en längre period men normalt har aldrig ideerna fastnat beroende på att de går stick i stäv med vad Riksbanken har hävdar.

http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fEttan.aspx%3fsmallscreen%3d0%26

Mvh MurStock

Stagflation

Stagflation är ett ekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg, och arbetslösheten öka under lågkonjunktur, då inflationen är låg. Många länder upplevde stagflation i efterdyningarna av oljeprischockerna under 1970-talet, vilket innebar en delvis annan situation än de konjunktursvängningar som förekommit under de föregående decennierna.

Tillståndet är inte bara problematiskt på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Det är därför svårt för riksbanken att påverka denna situation med dess enda penningpolitiska vapen, styrräntan.

wikipedia

Mvh traction

Man ser ju numera även att många måste gå ner i lön. T ex SAS personal mm.

Och även min firma har fått märka av detta då priset på våra tjänster på ett år gått ner med 15-20%. Inom It-konult branchen. Alla har nog märkt av det på ett eller annar sätt, eller så kommer det som ett brev på posten.

"Lev för att lära så lär du dig att leva"

#3

Menade du denna.

Riksbanken bör bekämpa inflationen, om den hotar att öka. Men har inflationen faktiskt ökat eller ser Riksbanken spöken?", skriver Ingemar Bengtsson, nationalekonom vid Lunds universitet.


Riksbankschefen Stefan Ingves och övriga i direktionen, som utlovat fler räntehöjningar i höst, bör "skyndsamt" ändra kurs, anser han.

"Konkret, hur tänker sig Riksbanken att ökade räntekostnader för hushållen kan sänka kraven på löneökningar i en tid när arbetstagarna fått se sin reala köpkraft urholkas av kraftiga prisökningar på viktiga produktgrupper som energi och livsmedel? Tvärtom ökar risken för kompensationskrav i kommande löneförhandlingar, vilket i sin tur verkligen skulle leda till inflation", skriver nationalekonomen i SvD.

Det är hög tid att fundera på vad som avses med begreppet inflation, enligt Ingemar Bengtsson. Konsumentprisindex (KPI) har stigit kraftigt det senaste året på grund av prisuppgångar i ett fåtal kategorier, framför allt energi och en rad baslivsmedel.

Priser på andra produkter och på arbetskraft har dock stigit endast blygsamt eller knappt alls. KPI är ett vägt genomsnitt av prisökningarna, påpekar Ingemar Bengtsson.

"Det är bara under vissa omständigheter som våra mått på inflation sammanfaller med den faktiska inflationen", fortsätter han.

Att styvt likställa KPI:s ökning med inflationstryck är enligt Bengtsson att "förväxla kartan med verkligheten".

När alla priser stiger 4 procent är det inflation. När några få priser stiger våldsamt medan övriga ligger still handlar det om relativprisförändringar, som springer ur ändringar i efterfrågan eller utbud. Att bekämpa relativprisförändringar som om de vore inflation är minst sagt bakvänt, skriver Ingemar Bengtsson. 

 Det var ju precis detta jag sa! Skulle man bli professor kanske?

"Lev för att lära så lär du dig att leva"

#6

Smack on

Tänkte du missat den 

Mvh MurStock

Det finns ju lite olika skolor kring inflation o deflation.

Om jag fattat det rätt så finns det en skola som handlar om priser på jämförbara varor (kpi hör hit).

Det finns också en annan skola (austrian?) som tittar mer på penningmängd och hur den växer och krymper.

För tillfället har vi inflation enligt den första skolan (kpi, råvaror), kombinerat med en risk för deflation enligt den andra skolan (credit crunch). 

Mvh, /Leif

Men detta luckras ju upp allt mer sedan högern tog över och i bra tider upplevs detta troligen som possitivt men blir det sämre tider då t ex många av de som nu gått ur A-kassa skulle bli arbetslösa så kommer de tvingas ta sämre betalda jobb och missnöjet och klyftorna ökar 

hm, menar du att det är hörgens fel att folk väljer bort akassan?

för mig är det bästa försäkringen ett ekonomi som överpresterar, och dit är det långt väg att vandra. då finns det jobb. och skattesystemmet måste reformeras vidare.

don't be a turkey
NNT

#9 Nej kanske inte högerns fel direkt. Men vissa besut och ändringar som gjorts har ju fått vissa konsekvenser som vi inte ännu sett den fulla effekten av. 

"Lev för att lära så lär du dig att leva"

#4

Är det inte här som regeringen ska se till att infrastruktur byggs ut och satsa sig ur lågkonjunkturen. Man kan ju använda alla pengar man fått in i försäljningar av statliga bolag till att bygga sig ur krisen. Men det ska ju vara sådant som ger ett mervärde och som sätter bröd på bordet hos folk, istället för att "spara" och behöva ha folk på bidrag. 

"Lev för att lära så lär du dig att leva"

#11

Är inte det som att skänka pengarna till utlandet - Se på byggen idag - var kommer folket ifrån ocvh vart tar de hem slantarna.

Vi behögver bygga ut en del infrastruktur men allt sådant påverkar bara en relativt liten del av befolkningen och när de tar slantarna med sig hem till polen och byggmaterialet kommer från tyskland kan man ifrågasätta effekten.

Global ekonomi och frihandel skapar problem i flera dimensioner.

Mvh MurStock

Inlägget är redigerat av författaren.

 #11

Det var så man gjorde under 30-tals krisen, men problemet är ju om tillväxten avtar kraftigt så blir det ju svårt att få budgeterna att hålla samt det finns stor risk att regeringen tvingas att stödja både banker och bostadsmarknad samtidigt också...

Fast inflationen är ju riksbankens problem att hantera och prisstabilitet är ju en centralbanks huvudmål.

Mvh traction

konstigt var protektionistika ni när det gäller bygg

all hemelektronik, datorer, kalsonger, kläder, u name it tillverkas ju nån annastans 

men kommer hit 3 polacker och bygger så blir det så oerhört

oligopol i byggandet är inflationsdrivande. och i byggbranschen är det på bägge sidor, hos arbetsgivare och arbetstagare

hade man resonerat likadant på 50-60 talet?

don't be a turkey
NNT

#14

Inte ett dugg protektionistisk - bara ett lugnt konstaterande om varför det blivit så svårt att ta till olika medel för att styra en stat idag.

Samtidigt är det ju intressant för vår inflöation blir ju direkt avhängig av varifrån vi importerar och vårt inflationsbekämpandet måste ske i de länderna?

Se gärna bilden

Mvh MurStock

# 15

Ja men detta betyder väl bara att vi haft en hög konumtion och att vi inte kunnat tillverka det vi förbrukat själva. Det säger inget om utbytesbalansen.

Hur mycket importerar vi i relation till export. Vore ju inte så kul och andra länder skulle rata svenska varor och tjänster med samma argument. 

"Lev för att lära så lär du dig att leva"

eller så betyder det att vi har blivit ett service folk och förlagt vår tillverkning annorstädes men det var inte poängen.

Poängen är att bekämpa inflation idag är omöjligt för ett enskilt land.

Om vår import länder har låg inflation och är bra på att effektivisera koommeer vår inflation att med automatik bli lägre.  t.ex. hemelektronik

Men om de har hög inflation och vi inte har inhemska producenter att ersätta med kommer vi att få del av deras inflation. t.ex frukt och grönsaker som vi importerar.

DVS. Sveriges Riksbanks förmåga att påverka inflationen är mkt liten då huvuddelen av kostnadsökningarn kommer från energi och mat. Dessa är även reella kostnadsökningar dvs. slår rakt i plånböckerna och minskar kapitalet för att spendera på "lyx"-konsumtion.  

Mvh MurStock