Europeisk konjunktur
(DN) Inköpschefsindex föll i augusti. Nu är lågkonjunkturen för industrin här. För andra månaden i rad hamnar inköpschefsindex under 50-strecket. Därmed råder det stagnation inom svensk tillverkningsindustrin. Indexet, som speglar konjunkturen inom industrin, föll i augusti till 46,4 jämfört med 48,6 månaden före. Och för kvartalet juni?augusti blev genomsnittet drygt tio indexenheter lägre jämfört med motsvarande kvartal i fjol.
- Nu ligger det en bra bit under 50-strecket och det visar på att vi har en lågkonjunktur i tillverkningsindustrin med både krympande produktion, orderingång och även sysselsättning, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson till TT.
Enligt henne är det framför allt en vacklande ekonomi i Europa som får de svenska inköpscheferna att mest se mörka moln framför sig. Bland annat har de skruvat ned sina expansionsplaner kraftigt, från 58,7 i juli till 49,5 i augusti.
- Det som slår mig mest är nog pessimismen över den planerade produktionen för det närmaste halvåret. Det har inte varit så här svagt sedan 1998. Det är en väldigt markant nedgång, säger Cecilia Hermansson.
Samtidigt fortsätter höga råvarupriser att pressa företagens kostnader. Indexet för rå- och insatsvarupriser har visserligen backat något sedan juli, men ligger fortfarande över 70.
- Vi har aldrig haft ett index under 50 samtidigt som råvarupriserna ligger runt 70. Det är en unik situation och det slår mot företagen för det innebär att deras kostnader stiger samtidigt som orderingången sjunker, säger Hermansson.
Swedbank gör inga prognoser inför framtiden, men det ser inte särskilt ljust ut i dagsläget för svensk tillverkningsindustri.
- Man kan säga att det är mycket som ska till för att det ska vända upp med tanke på att orderstockarna är så låga och med tanke på att vi har mindre positiva expansionsplaner, säger Cecilia Hermansson.
Inköpschefsindex bygger på intervjuer med cirka 200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin. Ett indextal över 50 anses tyda på tillväxt inom industrin.
Varning för lång dansk bostadskris (2008-09-02 11:52)
DI: Räkna med sju års bostadskris i Danmark, varnar en rad experter i dansk press på tisdagen. Överskottet på bostäder är historiskt högt i Danmark inte minst i huvudstaden Köpenhamn, där man räknar med omkring 18.000 tomma bostäder. Andra storstäder som Århus, Odense och Ålborg har liknande problem.
Totalt handlar det om nästan 36.000 obebodda bostäder i de danska storstäderna, beräknat på statistik från den statliga danska statistikbyrån och Köpenhamns kommun.
"Det låter bibliskt, men vi står inför minst sju magra år med markant fallande bostadspriser. Nu rullar lavinen", säger fastighetsanalytikern Bjarne Boye Nielsen från BBN Consult till tidningen Extra Bladet. Han räknar med att priserna på bostäder i Danmark går ned med ytterligare 20 procent och att hyrorna följer med i samma riktning.
Jakob Bröchner Madsen, professor i nationalekonomi vid Monash University, räknar också med ett prisfall på 20 procent, vilket enligt honom skulle trycka ned priserna till samma nivåer som gällde 2002-2003.
Visa sida
Ogilla! 11
Gilla!
Spanska sjukan sätter eurozonen i gungning
...
Varningslamporna runt den spanska ekonomin har blinkat rött ända sedan den globala finanskrisen rullade igång för drygt ett år sedan. För om den amerikanska ekonomin har varit i obalans är det ingenting mot Spaniens. Det spanska bytesbalansunderskottet ligger på en nivå som motsvarar 10 procent av BNP och de spanska hushållens och företagens, (utanför banksektorn), skuldsättning ligger långt över genomsnittet för eurozonen.
För företagssektorn motsvarar de finansiella skulderna runt 120 procent av Spaniens BNP att jämföra med eurozonens genomsnitt på runt 70 procent och för de spanska hushållen runt 80 procent av BNP mot eurosnittet på 50 procent.
En mycket stark drivkraft för skuldtillväxten har varit de i Spanien, liksom på Irland extremt låga realräntorna sedan euron infördes 2002. Faktum är att de spanska realräntorna var negativa från eurostarten till hösten 2006.
...
Det har kastat ett stort mörker över den spanska byggsektorn där antalet påbörjade bostäder sjunkit till en fjärdedel jämfört med det molnfria 2006. Enligt Hugh uppgår bankernas samlade exponering mot den spanska byggsektorn till någonstans mellan 2 500 och 3 000 miljarder kronor. I samma storleksordning är dessutom exponeringen mot fastighetssektorn och utestående obligationer, fram för allt så kallade "cedulas hipotecarias".
Även om de snabbt ökande förlusterna hos de spanska bankerna ännu varit relativt små, är det svårt att se att de spanska finansiella institutionerna ska kunna undvika att gå ner för räkning. Edward Hugh ifrågasätter om den spanska staten är kababel att hantera problemen på egen hand.
Den europeiska centralbanken ECB och eurosamarbetet riskera att sättas på hårda prov om dominobrickorna börjar rasa på den iberiska halvön. Många nationalekonomer vill tona ner dessa problem genom att hänvisa till att Spaniens BNP bara är 12 procent av euroområdets.
Men den spanska sjukan finns i fler länder, som jätten Frankrike till mindre Irland och minstingen Cypern och den finansiella sektorn är under global stress.
De första testen kommer redan under hösten när stora volymer av "cedulas" ska refinansieras på den iskalla europeiska kreditmarknaden.
Mvh, /Leif