Grupp: Samhällsdebatt
Jimmy Carter la grunden till finanskrisen
| Grunden till den nuvarande finansiella krisen lades av den |
| demokratiske presidenten Jimmy Carter. Vägen till helvetet var som |
| vanligt kantad med goda avsikter. |
| De amerikanska storstädernas inre delar var utsatta för förfall. |
| Slummen bredde ut sig och de välbeställda flyttade till förorterna. |
| Utvecklingen var alltså den rakt motsatta mot i Europa där |
| innerstäderna blivit domäner för de allra rikaste. Bankerna var föga |
| begeistrade i att låna ut pengar för förvärv av bostäder i områden |
| som bara blev sunkigare. Därför genomdrev Carter The Community |
| Reinvestment Act som tvingade banker att ge lån i just de områden där |
| de var belägna. Banker som låg på "fel ställe" tvingades ge lån till |
| dem som inte hade råd att betala, medan de banker som låg på andra |
| platser slapp undan (amerikansk banklagstiftning var länge sådan att |
| det på de flesta platser var vanligt med banker med ett enda kontor - |
| bara affärsbankerna hade flera kontor, men även för dem vanligen |
| begränsade till en enda delstat). |
| Genom åren genomdrevs flera liknande lagar, the Fair Housing Act från |
| 1968, the Home Mortgage Disclosure Act (1975) och the Equal Credit |
| Opportunity Act (1974). The Fair Housing Act förbjöd diskriminering i |
| samband med försäljning av bostäder eller lån för finansiering av |
| bostadsförvärv, the Home Mortgage Disclosure Act tvingade bankerna |
| att i detalj redovisa vart huslånen gav så att de grupper som ansåg |
| sig ha blivit förfördelade skulle kunna stämma bankerna och Equal |
| Credit Opportunity Act förbjöd bankerna att neka lån till dem som |
| levde på socialbidrag. |
| De detaljerade regleringarna av bankernas utlåning tvingade en del |
| banker att låna ut pengar till personer som egentligen inte var |
| kreditvärdiga. Många banker stupade på detta och inte mindre än 747 |
| "Savings and Loans Associations" gick i konkurs under perioden |
| 1986-1991. "The thrift crisis" kostade amerikanska staten 125 |
| miljarder dollar, när staten räddade de många små lokala |
| kreditinstitutionerna. |
| När de många lokala "Savings and Loans" försvunnit fanns det ingen |
| som finansierade bostadsbyggandet i många områden och staten gav |
| genom the Federal Housing Enterprises Financial Safety and Soundness |
| Act från 1992 de statligt kontrollerade kreditinstitutionerna Fannie |
| Mae och Freddie Mac order att avsätta en del av sin lånekapacitet |
| till dem som egentligen inte hade råd med lånen. År 1990 gav |
| bostadsdepartementet (HUD) order till Fannie Mae att 50 procent av |
| utlåningskapaciteten skulle gå till låg- och medelinkomsttagare. |
| Ytterligare regleringar genomfördes genom Riegle-Neal Interstate |
| Banking and Branching Act 1994. För att en bank skulle få tillstånd |
| att verka i flera delstater skulle särskilda förhör anordnas för att |
| försäkra sig att banken hade bra resultat när det gällde uppfyllnaden |
| av reglerna i Community Reinvestment Act. |
| Som torde framgå av detta har det inte saknats regleringar i det |
| amerikanska kreditväsendet. Till slut gav finansinstitutionerna upp |
| motståndet och satsade på att tjäna pengar på det rådande systemet |
| istället. I oktober 1997 lanserade First Union Capital Markets i |
| samarbete med Bear Stearns & Co en värdepapperisering av lån som |
| givits inom ramen för Community Reinvestment Act. Programmet var ett |
| sätt att förena många framtvingade dåliga lån för att reducera de |
| enskilda riskerna. Den statligt kontrollerade Fannie Mae garanterade |
| låneprogrammet som innebar att flera institutioner med usla lån kunde |
| samverka för att begränsa förlusterna på dåliga krediter. |
| De här programmen blev med tiden allt vidlyftigare och |
| marknadsföringen av lånen blev allt djärvare. Allt skedde med de |
| statligt kontrollerade institutionerna Fannie Mae och Freddie Mac i |
| bakgrunden som tunga garanter av dåliga lån. |
Visa sida
Gilla!
intressant läsning, men har svårt att hitta nåt fel på just carter
mvh
det är marknaden som står för tolkandet av nyheterna och du tradar marknaden
TWA