Landfundamenta
Nu har det gått en månad sedan valet i USA, oljepriset är inte längre så viktigt och rädslan för terror har sjunkit undan
(the "terror premium" is not a constant in the market. Remember that the next time you hear a politician invoking it. The price of "terror" is in fact a matter of choice for the traders)
marknaden har sorglöst seglat vidare, mest uppåt, (dock har somliga börjar ifrågasätta om det verkligen blir något julrally i år).
Stephen Roach på Morgan Stanley var pessimistisk angående Bush kommande period från en ekonomisk synvinkel: "There is the distinct possibility that the whole experiment will backfire," he says."
Än så länge så är det ganska tyst om vad Bush har för sig. Julhandeln ska väl inte störas... men
"With a continuation of current US economic policy, Roach says that "the US is implicitly sending a very strong message to the rest of the world that it has no choice other than to go along for the ride.
"That puts Asia and Europe in the uncomfortable position of perpetuating their subservient position as suppliers of goods, services, and capital to saving-short Americans. According to Roach, "In the years immediately ahead, the United States will be asking more and more of the rest of the global economy to keep America's magic alive."
Vad innebär då "current US economic policy" i praktiken därborta? Enligt senaste staten så steg underskottet i USA till 57,9 miljarder dollar under november månad. Förväntat var 54,1 miljarder dollar, men konsumenterna är förhoppningsfulla ändå, Michiganindex steg, varvid börsen naturligtvis också steg. Nyanmälda arbetslösa steg (The Bush administration has the worst job-creating record in post-war American history) men totalt så finns det - förutom de nyanmälda - 2.796 miljoner personer som får A-kassa i USA.
Den nya faktorn som nämns alltmer, förut jämsides med olja, nu ensamt, är Kina, som viktig faktor för världs- och USAs ekonomin.
"In large part, that is because the world economy currently is being supported by only two growth engines, the Chinese producer on the supply side and the American consumer on the demand side." "The real problem is that both of these engines are now at serious risk of sputtering."
Rent konkret kan man se hur oljepriset slår: " Just take plastic. In the past year and a half, the price of plastic has moved from $700 a tonne to $1500. "
Kontentan: Börsen och de amerikanska konsumenterna är på gott humör ety ingen bryr sig om underskotten, de arbetslösa är det inte, industrin har ökande kostnader, den mesta tillväxten i USA kommer från myndighetsbaserad versamhet, räntan räcker inte längre till för att stimulera ekonomin, konsumenterna finansierar sina inköp genom att utöka sina huslån, de har nått rekordnivåer i skuldsättning.
Om man skulle betrakta förutsättningarna för USAs ekonomi på samma sätt som man tittar på fundamenta i ett bolag, innan man går in i det - skulle ni då våga köpa aktier i det bolaget?
#1
tack :-)
de har ju en märklig förmåga att flyta ovanpå, vi har oro ute i världen, men samtidigt en förtröstan om att "de är motorn i världsekonomin, det kommer gå bra" etc
om de landar mjukt, då hinner andra länder och investerare parera, men om det går fort, så kan det få förödande konsekvenser
och med det snabba informationsflöde vi har idag, så är jag mest orolig för det senaste alternativet
även om det kan nog dröja - det man inte ser, det finns inte
Du menar allså "köpa dollar" egentligen, prisökningarna är ju just i dollar.
Problemet är att värderingarna ska vandra upp men reallönerna ska vandra ner i ett samhälle som bygger på eget ägande...
I en annan tråd så tog jag upp att det strömmar in pengar in i de arabiska börserna: "Gulf markets are awash with liquidity and companies have sensed the sentiments of investors who are starved of investment opportunities."
och att de använder INTE sina oljepengar för att gå in i den amerikanska marknaden. Det innebär ytterligare en faktor - att pengarna som betalas för oljan har slutat att returneras i form av investeringar i USA, utan investeras lokalt på de arabiska börserna.
Detta bl a för att de rädda för att USA (och andra marknader) skulle frysa deras tillgångar - de litar alltså inte på systemen utan ser politiska risker med att investera sina pengar i USA.
Det är kortsiktigt tänkt av USA att ha skapat en sådan rädsla, eftersom det innebär att pengar enbart strömmar ut ur landet och underskottet ökar, eftersom cirkeln inte sluts.
Nu är det de asiatiska länderna ensamma som bär bördan av att hålla dollarn under armarna, och det kommer inte hålla i längden, den måste ju backas upp av tillväxt hemmavid, eftersom det är skillnad på att köpa dollar, och investera.
;-)) vad det heter på "ekonomiska", den strömmen av pengar, får någon annan sätta rätt terminologi på...
#3
vem syftar du på, som egentligen menar "köpa dollar"?
tillägg:
"The deal (att Lenovo köper IBMs pc-verksamhet och att IBM övergår till att vara "a serviced-based company") also reflects the country's growing role in international outward investment, mergers and acquisitions.
This year, China is expected to become the world's fifth largest outward direct investor, overtaking Japan.
Last month there were reports that the Shanghai Automotive Industry Corporation was looking to set up a venture with MG Rover, a UK-based car company.
And last year, China's TCL bought the television arm of France's Thomson to create the world's largest TV manufacturer. "
- de investerar iofs också, uppenbarligen - men gör de det i Kina, eller i USA & Europa?
dvs, köper de och flyttar verksamheten till Kina, eller investerar de där de köper? det torde ju innebära en viss skillnad
Inlägget är redigerat av författaren.
... Eurons andel som reservvaluta hos centralbanker världen över har ökat från nära 17 procent år 2000 till nästan 20 procent 2003
och är säkert uppe i 25% under 2004, del med tanke på dollarns förlorade värde och instabiliteten i US economics
#0 Mycket bra sammanfattning av "risken" i marknaden!
MVH Nisse45
Förutom "worst job-creating record" är också lönernas andel av BNP I sjunkande. Andelen av produktivitetsökningen och tillväxten som går till löner är rekordlåg. Antagligen för att det blir allt mer luft i BNP och produktivitetsökningarna. Andelen fattiga ökar, medianinkomsten sjunker, andelen av BNP som går till medelklassen har sjunkit till 67 års nivå.
Incitamenten att med voodoostatistik trolla bort inflation och blåsa upp produktivitet är gigantiska.
Världens centralbankers dollarinnehav ner till 63% från 69% för ett år sedan.
"$33 trillion of Federal, state, municipal, corporate and personal debt (3 times the dubious "GDP" figure) that has kept the economy going for decades."
Finns bara ett sätt fixa det, förstör pengarna.
"We are clearly today at another key turning point, and perhaps (over the next few years) at the long-delayed culmination of the whole story, when that mass of dollars, now grown to gargantuan proportions (the $30 billion of 1958 have become at least $11 trillion today) will be deflated, one way or another."
"Ever since the 1960?s, when the problematic international status of the dollar became an ongoing "policy" question (with its ebbs and flows) no mainstream American politician has ever gone anywhere near it."
"after 1973, the U.S. succeeded in placing the rest of the world on a fiat dollar standard based on nothing but the financial credibility of the U.S. government. At the same time, the U.S. was dramatically de-industrializing, while pundits of the status quo hailed the proliferation of the "FIRE" (finance, insurance, real estate) economy as the coming of a new "service" "post-industrial" economy that would replace the old "smokestack" economy and the jobs lost through plant closings, restructuring, and down-sizing."
"already by the 1960?s the U.S. was dependent on the largesse of foreigners willing to recycle American balance-of-payment deficits back into U.S. government paper and capital markets to permit this "service" economy to function."
Fenomenet är inget nytt bara proportionerna i den sk nyglobaliserade världen. Man kan ställa sig frågan effekterna av en av krasch i dagens värld. I 20 och 30 -talets europeiska och amerikanska krascher och depression var fortfarande bytesekonomin och kopplingar till en betydligt mer befolkad jordbruksektor av stor betydelse för att mildra effekterna.
"RIO DE JANEIRO, Brazil (Reuters) - Police armed with rifles and wearing flak jackets manned checkpoints across Rio de Janeiro on Thursday to prevent muggings and other violence as tourists flocked to the ocean city for the holiday season."
reuters.com
"China and Russia will hold their first joint military exercises on Chinese territory next year, the Interfax news agency quoted Russian Defense Minister Sergei Ivanov as saying in Beijing on Monday."
reuters.com
"U.S. Treasury Secretary John Connally in 1971 told Europe and Japan "it?s our currency, but it?s your problem"."
#8
ja, de amerikanska hushållens inkomsterna sjunker och deras utgifter ökar, samtidigt som de amerikanska konsumenterna förväntas vara motorn i den globala ekonomin, och de börjar svikta under det trycket
de lånar idag för betala sin konsumtion, de belånar sina hus och använder sina kreditkort och den låga räntan gör detta möjligt, men om Greenspann höjer räntan?
rasar korthuset då?
De stora underskotten (bytesbalansen, current-account, budget...) behöver man inte prata så mkt om. Det vet hela världen om och vi får väl se hur det utvecklas i takt med en allt lägre dollarkurs (som jänkarna gärna ser).
En sak är säker, världsekonmin har flugit på en motor under långa stunder. The Economist skrev en bra genomgång för c:a 1 år sedan om det. Kinas andel ökar såklart dock, men Europa då? Där vi bor. Speciellt Tyskland ser kasst ut. Jaja, till sak:
Påståendet #10 : "de amerikanska hushållens inkomsterna sjunker och deras utgifter ökar" - Vill jag gärna se styrkt i form av fakta/källa. Bifogar en graf i ämnet...
Argumentet #8 : "Andelen av produktivitetsökningen och tillväxten som går till löner är rekordlåg" - Produktivitetsökningen har varit otroligt stark och i takt då med att teknologin minskat efterfrågan på stora arbetargrupper har det ju gjort att andelen av produktivitetsökningen som går till lönerna inte varit lika starkt. Men spana in trenden i din graf där i #9. "Compensation" har ganska kraftig lutning där, styrker inte argumenten för dålig löneutveckling direkt.
#11
"American consumers have also seen their real disposable income slowly turn downwards. In January the growth in disposable income was 5.7%. Then it began to fall, first to 4.6%, then 4.5%, 3.7%, 2.5% and down to 0.8% in July."
I år, din graf går bara fram till 2003.
Ska se om jag hittar en graf.
#12 Nej, min graf går fram till nu. Men den är "smoothad" för att det inte skall bli så mkt jitter.
Lägger in med jitter också. Mkt riktigt har tillväxten i RDI sjunkit, men den stiger fortfarande. Verkar historiskt vara ett normalt beteende. Sådana där tolkningar är ofta allt för kortsiktiga. Är det Roach som skrivit det? (!).
nej, Adam Porter, som skriver mycket om olja och energi etc.
#14 Rosa fält är recessions, om någon/du undrade.
Som sagt, det ser fortsatt "helt ok" ut Vad avser detta iaf.
11# Undrar hur jag ska få dig att förstå?
Du ser väl själv vad som händer? OM vi bortser från diagrammen och siffrona helt och koncenterar oss på verkligheten, så är det så att varor sjunker, eller sägs sjunka, i pris, medans enkla eller ganska enkla tjänster står ganska still och avancerade tjänster samt råvaror kostar mer.
Detta gäller för amerikanen och kinesen.
KInesen kan vi låta stå därhän nu, och koncentera oss på amerikanen. Just nu är amerika i en boom, när penningpolitiken så länge varit så expansiv, när villaägare dubblerat sina värden på husen på 5år samtidigt som räntan sjunkit till nära hälften och 70% äger sina hus. Det goda har blivit ont. Trenderna fins inte där, fast de låstsas som om de gjorde det.
Inlägget är redigerat av författaren.
#11
En viss återhämtning där under slutet av 90-talet. Dessutom finns det ett antal undersökningar som säger att det mesta av den reala tillväxten hamnat hos övre decilen.
Poängen med noteringen om diffen mellan makromåtten på produktiviteten och kompensationen är att produktiviteten inte kommit amerikanen till del generellt. Köpkraften totalt i samhället hänger inte med produktiviteten.
2003 - 1993
GEOMETRISK TILLVÄXT PER ÅR
Löner och timlön = 3.3%
Total kompensation inklusive förmåner = 3.2%
Universitets inträdes avgift = 5.76%
Skolböcker och material = 5.5%
Universitets boende = 4.7%
Daghem och barnvård = 4.6%
Hemtjänst och ålderdomshem = 4.6%
Sjukhus Service = 5.5%
Tandläkar Service = 4.5%
********
Källa: Bureau of Economic Analysis
17# Precis. Men det råder ändå inget tvivel om att det varit en god period "overall" för amerikanen.
För de som kom in där gick det ju iom allt pos, men nu, att kliva in naken och ny?
Minskat intresse för amerikanska tillgångar
Jag började diskutera dessa tankegångar som jag skrev om #0 tillsammans med några andra för ca 1,5 år sedan - men nu verkar det som det börjar bli så också...
#19
Men så har också Japan köpt oerhört mycket både förra året och tidigare i år, lär till och med vara så att japanska skattebetalare skuldsatt sig för att köpa t-bonds. Icke centralbanker började väl plana ut redan 2000 och minska från 2002 medan centralbankerna ökade från 2001.
Är det inte i princip mycket samma pengar men om privata intressenter låter bli att skicka pengarna till US hamnar det mer dollar hos centralbankerna som i sin tur skickar dem till US?
Vem kommer att sitta med svarte petter?
Hur mycket av den totala ökningen current account deficit beror på sjunkande dollar?
ja, det har dom gjort
"Är det inte i princip mycket samma pengar" - hur menar du? pengarna går ju runt, runt, iofs...
"men om privata intressenter låter bli att skicka pengarna till US" - inte gör dom väl det, det här handlar väl just om centralbankernas agerande?
"hamnar det mer dollar hos centralbankerna som i sin tur skickar dem till US?" - skickar dom till USA? gör dom? är det inte olika pengar, de som är i omlopp för att det handlats, och de som de köper till valutareserven?
"Vem kommer att sitta med svarte petter? " - i slutändan japanerna, tror jag, hur de än gör så sitter de i en rävsax, de har mest dollar av alla utanför USA, (har läst, kommer inte ihåg var) så om dollarn sjunker så minskar deras tillgångar, och fortsätter de köpa dollar, så blir de ännu mer utsatta pga ensidigheten i deras valautareserv och USA låter de asiatiska länderna ta smällen med sjunkande dollar för att rädda sig själva
"Hur mycket av den totala ökningen current account deficit beror på sjunkande dollar? " hos vem, menar du? Japanerna, eller i USA? I USA så minskar det väl tack vare den sjunkande dollarn...?
det är väl därför det bara är munväder med att de "stöder en stark dollar", för den låga dollarn innebär i praktiken en devalvering?
"Den som tror att vägen till mannens hjärta går genom magen, siktar aningen för högt"
Visa sida
Ogilla! 5
Gilla!
... gillar det jag läser här ovan... tycker det är bra skrivet
våren/ försommaren går man in i väggen...det navigerar jag efter sedan en tid...