1929
"DEN SVARTA TORSDAGEN" den 24 oktober 1929.
Redan 1927 tog spekulationsbubblan kring mark i Florida slut. Dåtidens stora IT-aktie, radio, sköt i höjden. Mars 1928, juni 1928 och mars 1929 föll också börsen kraftigt, men varje gång repade den sig och varje gång stärktes tilltron till aktiespekulationens outtömliga möjligheter. Trots allt verkade ju nedgångarna inte spela någon roll.
Man prövade också på räntesänkningar. 1927 kom en delegation bestående av Storbritanniens, Frankrikes och Tysklands centralbankschefer till USA för att vädja till amerikanska riksbanken att sänka räntan för att rädda världsekonomin. De ställde upp och världsekonomin räddades, eller rättare sagt spekulationen fick en liten knuff framåt eftersom det blev billigare att låna pengar till aktieköp. Och ju mer spekulationen tog fart, ju mer fördelaktigt blev det att låna pengar. Så när man i februari 1929 höjde räntorna kunde det inte längre hejda spekulationsorgien.
Torsdagen den 24 oktober 1929 brukar anges som dagen för "den stora kraschen", men även om omsättningen var ovanligt stor den dagen och Times Industrial (ett index på aktiekursernas utveckling) sjönk 12 punkter, efter att som mest ha legat på 542, så var det fortfarande långt att gå tills Times Industrial 1932 nådde 58. Den svarta torsdagen markerade bara vändpunkten. Efter den var det en del uppgångar på börsen också, men återhämtningen nådde allt lägre nivåer.
Bara under 1931 tvingades cirka 2.300 banker att slå igen i USA. Motorn i det ekonomiska livet avstannade. I takt med att industrierna lamslogs steg arbetslösheten till enorma tal. 1930-33 blev 65 000 utan jobb – varje vecka.
Europeisk ekonomi var i hög grad beroende av dollarintäkter, dels i form av lån, dels som betalning för exportvaror till Förenta Staterna. När dollarflödet upphörde blev följderna katastrofala för hela Västeuropa. I december 1930 hade Storbritannien 2,5 miljoner arbetslösa.
År 1932, 3 år efter kraschen, var hela Amerikanska samhället som förlamat av en djupgående pessimism. Industriproduktionen hade halverats, lönerna hade halverats och arbetslösheten stigit 25%. Jordbrukspriserena hade mer än halverats, investeringarna hade fallit med 90% och tusentals banker kraschat.
För den som fortfarande hade pengar kvar var depressionstiden ett shoppingparadis Ett hus kunde köpas för mindre än 3000 dollar, vilket nu motsvarar ca 30 000 kronor. En komplett fin kostym kostade runt hundra kronor, ett par skor 40 kronor. Mjölk kostade 20 öre litern, ett halvt kilo kött 30 öre och ett bröd för ett öre. För endast tio öre kunde man gå på bio och få sig lite popcorn.
Vändpunkten blev presidentvalet år 1932 när demokraten Franklin D Roosevelt vann en jordskredsseger över president Herbert Hoover.
Roosevelt blev president den 4 mars 1933. Han la fram förslag och genomförde flera regler och lagar, som han kallade The new deal, den nya given, som bestod av en mängd nya lagar som berörde hela samhället.
Roosevelts 100 första dagar var en av de mest handlingskraftiga i U.S.A’s historia. På 100 dagar påskyndade han en mängd lagar i kongressen. Lagar som satte igång miljoner arbetare med skogsplantering, brobyggen, dammbyggen, vägbyggen, att bygga sjukhus, flygfält, parker m.m. År 1935 antog man Social Security lagen som blev början till folkpension och arbetslöshetsförsäkring.
The new deal var en betydande faktor till att man lyckades minska arbetslösheten och så småningom råda bot på depressionen. Än idag finns delar av The new deal kvar.
När andra världskriget bröt ut genomdrev Roosevelt att vapenembargot upphävdes och att en gigantisk upprustning påbörjades. Ekonomin fick ny luft under vingarna, industrihjulen fick fart och man inledde en stadig återhämtning från den stora depressionen.
Mycket bra historisk återblick! Det är viktigt än idag att vi tänker på det, om vad som kan hända i framtiden när samhällsekonomin jättekollapsar.
Inte att förglömma i dessa lyckliga bulltider.
Sverige
Hushållens skulder i förhållande till disponibla inkomster är nu 120%. När lånekarusellen var som värst på 1980-talet var skuldkvoten 140%.
Klicka här: Kreditförlusterna tredubblade
Nu när ekonomin och sysselsättningen är på gång finns det ingen anledning till låga räntor längre, eller vad säger alla bullar. Konsumenterna som skall konsumera mera och mera bara längtar efter höjningar av räntorna. Korta som långa. Det går ju så bra nu.
Spekulationsyran har inga gränser. När kommer allmänheten vakna och inse hur det verkligen ser ut med ekonomin i världen. Alla lånar av alla. När någon bryter den cirkeln och börjar kräva tillbaka pengarna eller höjer räntan, ja då är paniken påbörjad.
Direkt) Överraskande stark sysselsättningsstatistik fick räntorna att stiga på fredagen men togs inte emot med lika självklar positivism på Wall Street. /
Nä tro de.
Hm… Vad är det som säger att räntan måste vara högre ?
Varje högpresterande ekonomi utmärks av låga räntor.
Varför måste ekonomin strypas när den tar fart ?
Låga räntor stimulerar nyföretagande och därmed skapar mera arbete.
Högre räntor gynnar inte tillväxten.
Mvh kari
#0 Tack för ett väldigt bra inlägg! Tycker om det speciellt mkt då jag tror att det finns enormt mkt att lära från historia. Det gäller inte endast finansiell historia! Om Napoleon och hitler hade studerat svensk historia med koncentration på Karl XII så hade dem inte begåt samma "dumma" misstag!
#5 Jag vet inte om jag förstod din fråga rätt, men du menar att man ska ha låga räntor hela tiden?
Om så är fallet så finns det väl en ganska enkel förklaring till det. En högkonjuntur kan inte vara i all evighet men man kan jämna ut svackorna om man har lagt undan pengar för framtiden som används under konjunktursvackor.
Mvh:Mathias
Ränta är priset för pengar.
I en marknadsekonomi sätts priset av utbud och efterfrågan. Det finns en nivå "den osynliga handen" där köpare och säljare möts. När Staten och riksbankerna har sk fiat monye dvs valutor som inte backas upp av bakomliggande värden som t ex guld blir frestelsen ibland för stor att inte manipulera räntan för diverse mer eller mindre välmenande men godtyckliga skäl och då sätts den viktiga prisfunktionen ur spel.
Man skulle lika gärna kunna centralt bestämma arbetslöner och priser på varor och tjänster. Också av välmenande och godtyckliga skäl. Det kallas då för centralplanering eller kommunism och har inte visat sig långsiktigt effektivt som samhällssystem. Men när det gäller priset för pengar vill man gärna tro det går bra. Historien visar dock tydligt att alla FIAT money kraschar till slut. Vad är oddsen att det inte ska hända den här gången?
Marknadsräntan existerar även i en centralplanering och fungerar då så att när den av statsmakterna satta räntan är för låg i förh till marknadsräntan exploderar utlåningsvolymerna och placeras i assetbubbles. Ungefär vad som händer idag och har hänt de senare åren.
Länk till #7 klicka
Tack för förklaringen Kanja.
Källa:CBS Marketwatch
The strong job creation, teamed with last week's robust GDP number, may be raising the specter of an interest rate hike coming sooner than later. /
/Richard Williams, a strategist with Summit Analytic Partners, articulated the feeling that things are building to a head on Wall Street.
"We believe that the market is very close to a decision point that could be very significant, with potential upside or downside that could surprise the marketplace," he said in a note to clients.
"With recent economic data fueling the debate rather than resolving it, investors are about to either get their wish or be extremely disappointed depending on the outcome of the next few economic reports," Williams added. "The patterns suggest that a critical moment is at hand and the implications could be either very positive or downright nasty." /
Höga förväntningar som marknaden har nu på recovery. Följderna av besvikelserna om dessa inte fortsättningsvis uppfylls kommer att bli "downright nasty" för börsen.
/Hornbarger said he is eyeing the relationship between the 2-year note yield and the fed funds rate, which at a wide one-percentage-point gap tells him the market thinks the Fed will move sooner rather than later.
He said the Fed appears to be attempting to "talk down" market interest rates in order to assure rising longer-term rates don't derail the recovery, but central bankers risk losing market confidence in monetary policy.
To restore confidence, "Greenspan will need to start talking more forcefully about an economic recovery," said Hornbarger. "He can still talk about low inflation, but growth is clearly picking up, the dollar is down, commodity prices are rising and confidence is rising." /
Hur skall Alan G tala sig ur detta och skall verkligen inte detta genomskådas. Skall han välja låg ränta, hyperinflation, dollarfall, valutautflöde, börsfall etc. eller höja räntan som leder till dalande konsumtion, börsfall, dollarfall, etc. Som att välja mellan pest eller kolera enligt min mening.
/Federal Reserve said consumer credit in the U.S. rose $15.2 billion, or at a 9.7 percent annual pace, in September. It's the largest gain since January. Most of the increase was in nonrevolving debt, such as auto loans, which rose $12.1 billion. Revolving credit, such as credit cards, rose $3 billion. /
Köp, köp, köpa mera. Höjda räntor har nog inte dessa konsumenter med i beräkningarna.
Budgetunderskottet och Bush dalande popularitet gör sitt till.
Anledningen till mitt 1929 inlägg är att jag tycker händelseförloppet nu är väldigt snarlikt .
Inlägget är redigerat av författaren.
Min uppfattning är att rätorna inte skulle få överstiga 4%
oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur.
Rätorna är en av största enskild faktor som påverkar mest för att
döda en högkonjunktur.
Idag är det staten/staterna som bestämmer räntan genom sin inlåning.
Hade vi mindre FIAT money på 70-80 talet? Däremot var räntan väldigt
högt.
Mvh kari
Min jämförelse är att år 2000 liknar 1927. 0ch 2003/2004 kommer likna 1929. Vilket medför att 2005/2006 kommer likna 1931/1932.
Inlägget är redigerat av författaren.
BMR7 du påstår rakt ut att det finns så kraftiga likheter, att du kan bedöma utvecklingen självsäkert 2004 med detta som verktyg. Ok, låt oss utgå från din input då:
Du flätar samman börs-kraschen och ekonomin, men inledningsvis kan det vara bra att räta ut vad som verkligen hände då. Recessionen i ekonomin hade startat redan innan börsraset inleddes. Spekulationsbubbla som sprack, helt klart. Och effekter fick den på ekonomin:
* Konsumenternas tillgångar minskade så klart
* Tron på framtiden svajade rejält, man väntade med köp och investeringar (vilket hjälper att skapa deflationen senare)
Nu så till depressionen som följde. Arbetslösheten 1929 på dryga 3% ökade till 25% 1933! Då tillväxten tog fart igen, men så klart tog det många år att få ned arbetslösheten igen. Till 1942 faktiskt, 10 år... Stämmer rätt bra med Okuns lag också.
Så till det intressanta, hur kunde depressionen gå så djupt!? Många, bla Milton Friedman, Blanchard mfl. skyller en stor del på FED. Då den penningmängden (M1) minskade med 27% (!) mellan 1929-1933. Visst FED ökade den monetära basen, men genom att 4000 banker (av runt 20 000) gick omkull minskade penning-multipeln rätt så mycket, vilket ledde till lägre M1. Så FED var in-direkt ansvariga, då man inte ökade basen mer. Banksystemet anses väl vara mer stabilt idag än då, finns statistik över sånt som "bank-failures".
Så: Minskad M1, minskad konsumtion... Allt klart för deflation, elände och depression! Visst räntorna låg lågt rung 3%, borde inte det hjälpa tycker nog många? MEN justerat för deflationen låg real-räntorna högt, ex 12,3% 1931 och 14,8% 1932! Bra för en ekonomi i recession? Knappast :)
BMR7 din historiebeskrivning är väl bra, det är alltid lika häpnande att se tillbaka på sådana stunder i historien. MEN samtidigt är det väldigt farligt att så självsäkert dra enkla slutsatser och applicera dem på nutid. Visst man kan påstå att mäniskan är dålig på att lära av historien, men vissa misstag upprepar man inte. Deflations-hotet är något man kommer slåss mot. Och likheter existerar på börsen, ex "dividend-price"-ration, bubblan som börjat spricka osv. Men bara för att några likheter finns, garanterar inte det samma hemska scenario som 1929-1933.
|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."
Vill tillägga att du fick "Bra inlägg" av mig, en välskriven historisk återblick. Och visst finns bubblans likheter med vår IT-bubbla.
Bara slutatserna du verkar dra, men även $kristian$ i #2. Som jag inte kan hålla med om, vore sambandet så enkelt och tydligt :)
|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."
Lägger ut en diagram som visar den aktuella tiden (1929) för
att alla som följer diskussionen kan lättare följa med.
Tidsangivelsen i början av diagrammet kan vara något förskjuten
på grund av programmets sätt at hantera tidsangivelser från tidigt
1900 tal.
Mvh kari
stry
Det enda jag kan svara på ditt inlägg är att precis som du säger är vi människor i gemen väldigt dåliga på att lära av våra misstag. Låt oss "hoppas" att de/vi nu lärt något av historien och inte upprepar samma misstag som scenariot 1929. Naturligtvis vill jag inte att detta skall upprepas men flockbeteendet på "marknaden" går emot allt sunt förnuft och så har det alltid varit (därför TA kombinerat med FA är bra). Greed härskar för tillfället på börserna men när fear sätter in så..... Flockbeteendet är faran ( det vet alla som har försökt stoppa en skenande flock kossor :). Det spelar ingen roll om några kloka gubbar/gummor vill styra marknaden dit de vill om flocken får panik. Så hög skuldsättning som de flesta länder, företag och privatpersoner har idag är onekligen oroväckande för alla och envar. En vindpust och korthuset faller. Sedan får "de lärde" bubbla om siffror hit och dit till oändlighet men jag gör det enkelt för mig. Det som är logiskt är oftast mycket enkelt men kanske svårt att acceptera.
Ja det är bara slutsatser(gissningar) jag drar utifrån vad jag kan utröna om historien och nuvarande marknadsläge men till mitt försvar så tillhör det nog spekulations beteendet som vi alla här lider av ;) .
Inlägget är redigerat av författaren.
#15 Japp är införståd i vilken verkan massrörelser kan ha i spekulationsmarknader.
2004 skall likna 1929: Alltså en Output growth på -10% i runda slängar, deflation på 2-3% och skenande arbetslöshet. Börskraschen inleds också.
2005-2006 (skall likna 1931/32): -15% output, realräntor uppåt 15%, mer deflation och FED låter Money Stocken (ex M1) minska kraftigt samtidigt. + Fortsatt börsras och en långsiktig botten.
Ok, visst får man tro på depression igen. Jag ser baserat på dagen inte det utfallet. Återstår att se om du ser något nu som jag/andra inser först senare.... Bokmärker för framtiden.
För rättvisans skull: Mitt case är kort sammanfattat en fortsatt återhämtning i GDP och lite minskad unemployment nästa kvartal. Dock med kraftiga budgetunderskott och ett ev. dollarfall så ser jag en risk för en till recession i USA, då räntorna far upp och stryper tillväxten. Ingen depression i min kikare dock :)
|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."
Inlägget är redigerat av författaren.
Skulle bara säga att bildmässigt finns stora likheter mellan 1933
och framåt med dagen läge. Men tittar man proportioner så slutar
alla likheter.
.
1929 2000
381 11748 högst
41.63 7181 lägst
Mvh kari
Apropå arbetslöshet: Om vi räknar in alla vuxna som är studerande, sjukskrivna, förtidspensionerade, jobbar inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc. i Sveriges avlånga land. Hur stor arbetslöshet har vi egentligen då. Många av dessa är skuldsatta upp över öronen.
US har samma manipulation vad gäller sysselsättningstatistiken.
År 1935 antog man Social Security lagen som blev början till folkpension och arbetslöshetsförsäkring. 1929 fanns inte denna och således räknades alla "verkligt" abetslösa in i statistiken
Var skapas de nya jobben. Inom sjuk o åldringsvård och varuhus, krigsindustrin,yrkessoldater?
A bubble is blown up with air,
In which fine Prospects do Appear,
The Bubble breaks the Prospects lost,
Yet must some bubble pay the cost,
Hubble bubble bubble hubble all is smoke
Bubble bubble hubble all is broke
Farewell your Woods your Houses Lands your Pastures
And your Flocks
For now you have nought but your Selves in ye Stocks.
(Thomas D'Urfey's song. THe South Sea Bubble 1720)
(The Great Bubbles 3 volymer)
Inget nytt under solen mao :-)
mvh/zip
I invest. He speculate. They Gamble
#0
Ditt inlägg får mig att reflektera över två saker förutom sakinnehållet. Det ena är att läsare på internet ofta missar en viktig aspekt - källkritisk granskning. Texterna du klippt och klistrat ihop har sannolikt i sin tur, hämtats från olika källor och litteratur. Ditt ihopkok kanske är korrekt i sak men sannolikt urvattnat och anpassat av flera författares subjektivitet.
Den andra reflektionen ligger på copyright nivå. Vart går egentligen gränsen för olaglig kopiering. Jag kommer ihåg ett seminarium med fotografer i början på 90-talet. Vi demonstrerade Adobe Photoshop och chockade åhörarna (fotograferna) genom att ta ett par världskända fotografers bilder och skapa ett nytt fotocollage i digital form. Det nya collaget hävdade vi var ett nytt verk och därför upphovsrättsligt skyddat.
Diskussionen som följde slog fast att lagen inte hade prövats tillräckligt på detta område och att originalupphovsmännen tyvärr hade svårt att hävda sin rätt...
Snyggt collage! :-)
Mvh/Therookie
Konstaterar att texten i #0 kommer från Socialisten nr 38 feb 1999...
http://home.swipnet.se/~w-22615/1929_38.htm
och
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/1163.asp
eller så har dessa kopierat text i sin tur...
Jag tror av någon anledning inte att "Jonathan C", "Sara Lindahl" och skribenten i #0 är samma person...
...kunde ju ha varit lämpligt att nämna det...
#19
Den var bra :-)
#20-21
Aha några bullar som är lite sura.
Well. Tack för intresset och länkarna. Jag förstod piken. Konst, förlagsindustrin, resp musikindustrin är i mångt och mycket ett hopkok av varandras ideér.
Eftersom jag varken levde och verkade 1929 så måste jag som alla andra som inte var med då hämta fakta någonstans ifrån. Vem som helst kan slå upp sin historiebok eller gå på nätet och söka fakta.
Har ni några åsikter om ämnet i fråga som är ekonomiskt eller börsrelatera är det välkommet. Vi är många som med stort intresse vill höra era åsikter om detta.
Vill bara tillägga att det är skillnad på att hämta fakta och att kopiera text rakt av och framställa den som sin egen utan att ange källa. Sådant har vi regler mot här på AG...använd Goggle och ni ska hitta varenda stycke...
...och jag tror att de flesta som läst mina inlägg inte betraktar mig som en sur bulle. Dessutom är de egenproducerade. Det du!
#22 Lånta fjädrar brukar ramla av efter ett tag hehe :O))
Skämt åsido - ange källa(or) nästa gång är du snäll.
Mvh/Therookie
:-))
Jaha nu var ni duktiga. 1. Jag har aldrig påskinit att texten var min egen 2. Regler är till för att hållas och nästa gång jag hämtar en kopia av en kopia av en kopia skall jag se till att skriva om den så den blir min alldeles egna lilla kopia. Eller man skall kanske ringa och fråga släktingarna till den som berättade historien på 30-talet.
Man kan ju säga att alla kunskaper när det gäller historia, ekonomi, konst etc. är kopior av andras kunskaper men omformulerat i egna ord, nyanser eller handlingar. Så egentligen är vi vandrande kopior i kunskap allihopa. Hur skall detta gå. ;-))
Tack för tillrättavisningarna. Speciellt din rookie, du verkar ha humor.
Men jag tycker det luktar lite sur bulle ändå ;-)
Som sagt: Har ni några åsikter om ämnet i fråga som är ekonomiskt eller börsrelatera är det välkommet. Vi är många som med stort intresse vill höra era åsikter om detta. Vi väntar.
Mvh
Inlägget är redigerat av författaren.
jag har bestämt för mig att verk äldre än femtio år inte är copyright-skyddade.
"To see what has gone wrong with the global financial architecture, it’s first necessary to understand that the global economy functions very differently today than it did before the Bretton Woods System collapsed in the early 1970s. Today, the United States’ Current Account Deficit is 60 million Dollars…AN HOUR. A Million Dollars a minute, if you will. Or roughly 17 thousand Dollars a second. Let’s call it HALF A TRILLION DOLLARS A YEAR."
#11 Ändrar mig 2005-06 kommer likna 1929
Visa sida
Ogilla! 5
Gilla!
Direkt) Federal Reserve bör överväga en räntehöjning nu när arbetsmarknadsdepartementet har rapporterat att sysselsättningen i USA har ökat tre månader i rad. Det sade William Sullivan, ekonom på Morgan Stanley,
till CNBC efter de amerikanska sysselsättningssiffrorna för
oktober, rapporterar Bloomberg News./
Konsumenterna kommer gilla det.
Inlägget är redigerat av författaren.