Net Insight - analys i 4 delar I-IV
Varför DTM är mycket bra till mediaapplikationer (distribuering av en sändning till stationer/online redigering - point-to-point), men betydligt sämre i ett accesssnät!
DEL I
Med supersnabb bredbandsuppkoppling ska vi kunna handla, läsa nyheter, prata i telefon, skicka e-post och titta på film och TV via ett och samma uttag i väggen.
Kapaciteten i världens tele- och datanät växer så det knakar.
Under 2000-talets första år beräknas bandbredden i fiberoptiska nät öka tiofaldigt varje år. Utvecklingen av bandbredd går dubbelt så fort som utvecklingen av processorhastighet i nätverkens knutpunkter. Bredband är därmed inte längre bara en fråga om bandbredd.
Flaskhalsarna på Internet håller på att förflyttas. Kabelns förmåga att inrymma trafik, dess maximala bandbredd, kommer inte utgöra ett hinder mot snabbt Internet. Det som ytterst avgör hur bra och snabba bredbandstjänster vi kan få, är tekniken i de routrar och växlar som knyter ihop kablarna och dirigerar trafiken.
Explosionsartad utveckling för strömmande media och andra realtidstjänster, såsom IP-telefoni, nätverksspel och videoöverföring, är en marknad som växer snabbt. Enligt Nielsen/NetRatings lyssnade och tittade 35 miljoner användare på strömmande ljud och bild i november 2000, en ökning med 65 procent jämfört med året innan. Men röst- och bildöverföring i realtid ställer mycket höga krav på nätverkets funktion, krav som idag inte möts av infrastrukturen på Internet.
De flesta är överens om att Internet Protocol (IP) kommer utgöra den gemensamma basen för framtidens bredbandstjänster. Men utan ett mellanliggande nätverksprotokoll kommer IP-trafik ingenstans. IP saknar nämligen nödvändiga funktioner som inramning och fysisk adressering, funktioner som avgör hur, när och till vem trafiken skall skickas genom nätverket.
Därför används idag ett flertal olika nätverksprotokoll för att skicka data och telefoni över fiber. Nästan alla har en sak gemensamt, de är i grunden utvecklade antingen för datakommunikation eller för telefoni - två ändamål som ställer helt olika krav på nätverkets funktion. Kraven står också bakom de två huvudteknologier som utgör grunden för dagens nätverkskommunikation; kretskoppling och paketförmedling.
1) Kretskopplade nätverk:
I ett kretskopplat nätverk etableras en kanal genom nätverket mellan sändare och mottagare. På den reserverade kanalen transporteras sedan informationsflödet separerat från annan trafik.
Fördelen med kretskoppling är förvissningen om att all information kommer fram. Inget förloras eller försenas på vägen och all data kommer fram i samma ordning den skickats. Tjänsternas kvalité kan förutses och därmed garanteras.
Nackdelen är att en bestämd överföringskapacitet, populärt kallat bandbredd, låses upp under hela den tid som samtal eller dataöverföring pågår trots att den under större delen av tiden inte behövs. Exempelvis består upp till hälften av ett normalt telefonsamtal av tystnad. I en videoupptagning innehåller en panorering över en folkmassa betydligt mer bildinformation än en fast bild på en nyhetsuppläsare.
Kretskopplade förbindelser ger 100-procentig kvalitet hos tjänsterna, men utnyttjar kabelns kapacitet dåligt. Det gör tekniken dyr. Idag används den främst för telefoni och för att koppla ihop större mängder trafik på Internet i fjärrnät.
Dessutom är den kretskopplingsteknik som används på Internet idag är ganska oflexibel. Tekniken kan bara erbjuda bandbredd i stora fixerade intervall. Om trafikvolymen börjar närma sig en länks maximala kapacitet, måste nätverksutrustningen bytas ut eller uppgraderas. Det är både tidsödande och kostsamt. Det leder i sin tur till att förbindelsen efter uppgradering ofta har upp till två tredjedelar outnyttjad kapacitet i det nya intervallet.
2) Paketbaserade nätverk:
Den grundläggande principen bakom dataöverföring - och Internet - är att dela upp datatrafiken i små paket. Varje paket försett med en adressrad som visar vart det ska. I varje knutpunkt i nätverket samlas inkommande paket upp och adressraden läses för att varje paket ska kunna skickas vidare till rätt mottagare.
Fördelen med paketförmedlad överföring är att kabelns kapacitet kan utnyttjas fullt ut. När fler trafikströmmar slås ihop till en vid en knutpunkt, skickas paketen ut i den ordning de kommit in. Om trafiken i varje kanal på väg in i knutpunkten är gles, blir den desto tätare på vägen ut från knutpunkten där den slagits ihop med andra trafikströmmar.
Principen är ungefär den samma som för biltrafik. Det är kostnadseffektivt att bygga ett vägnät med korsningar och motorvägar som låter trafik till olika platser samsas om körbanan. Alternativet är att bygga en egen väg för samtliga förbindelser mellan två punkter. Men en egen väg mellan varje hus i två städer är knappast effektivt ur kostnadssynpunkt.
DEL III
DTM - nät för strömmande innehåll!!
DTM är ett nätverksprotokoll som från början utvecklats för att tillgodose kraven från både telefoni och datakommunikation. Idag är DTM den enda teknik som effektivt kombinerar realtidstjänsters krav på garanterad bandbredd med kostnadseffektiviteten hos paketförmedlad dataöverföring.
DTM är i grunden en kretskopplingsteknik, samma teknik som ligger till grund för telefonisystemen. Det innebär att transporten av information alltid är separerad från andra trafikflöden. Även trafik i form av datapaket, exempelvis IP-trafik, transporteras den genom DTM-nätet utan att blandas med andra paketströmmar
Till skillnad från traditionell kretskopplingsteknik, som mer eller mindre statiskt reserverar en viss bandbredd, delar DTM i stället upp fiberns kapacitet i mindre kanaler. Om behovet av bandbredd skulle öka, är det möjligt att allokera mer kapacitet i steg om 512 kbit/s. På så sätt kan en operatör förse en användare (mediabolag) med den bandbredd som för tillfället behövs.
Stödet för flexibel bandbredd ger operatörer möjligheten att marknadsföra strömmande mediatjänster av olika kvalitet, beroende på syftet. Till exempel har vanlig TV-utsändning ett behov av 2 Mbit/s. Realtidsvideo av DVD-kvalitet kräver en bandbredd på 9 Mbit/s och en videosignal av studiokvalitet tar hela 270 Mbit/s. Justeringen av bandbredd vid ökat behov kan göras på bråkdelar av en sekund - något som inte är möjligt i traditionella kretskopplade nät (såsom SDH/Sonet). Allokering av kapacitet kan, utan uppgradering av nätverksutrustningen, göras i steg upp till länkens maximala bandbredd.
Det ökade användandet av strömmande media på Internet innebär ett ökat behov av processorkraft, buffertminne och ännu mer komplex mjukvara. Allt för att upprätthålla tjänsternas kvalitet.
Ett DTM-nät använder växlar i stället för routrar i nätverkets knutpunkter. I en växel dirigeras trafiken utan att varje pakets adress läses och analyseras. Det innebär att lösningen kan göras mindre komplex än en router, eftersom prestandan inte är beroende av processorkraft och minnesutrymme. När en DTM-kanal har etablerats mellan sändare och mottagare, passerar trafiken varje knutpunkt på vägen utan att stannas upp. All dirigering, beräkning och buffring sköts av ett chip, en så kallad ASIC (Application Specific Integrated Circuit). Det gör lösningen mycket robust och kostnadseffektiv i jämförelse med paketbaserade tekniker.
Den förenklade hanteringen av trafik i DTM gör det dessutom möjligt att bygga nätverk med många knutpunkter som kan transportera realtidstrafik över stora avstånd. Paketförmedlande nät får sämre realtidsprestanda ju fler knutpunkter trafiken måste passera. Varje korsning innebär ytterligare utspädning med annan trafik, något som ökar avstånden mellan datapaketen från avsändaren. Resultatet blir den oförutsägbara kvalitet vi har på Internet idag.
DEL IV
Den stora nackdelen rent tekniskt!!
Netis akilleshäl är att med DTM bygger man ett synkront nät och detta blir väldigt skört. Om en nod går sönder rasar nätet som ett korthus. Anledningen att internet funkar och att folk använder IP istället för dessa bättre teknologier idag är just att noderna inte behöver ha information om hela nätet. Att man kan stänga av en switch eller router och boota om den om den krånglar utan att hela nätet rasar. Detta går inte med DTM. SDH/SONET (som påminner om DTM, Net Insight kallar ju dessutom DTM för NG-SDH/SONET) används ju bara som ett punkt till punkt protokoll och inte som en nätverkstopologi just därför.
Eftersom noderna innehåller all information om alla kanaler skiljer sig nätet från ett paketnät. I en IP router är det inte så, där finns avsändare och mottagare utmärkt i varje packet och nätet fungerar självlärande. Detta gör nätet stabilt. Ännu har ju ingen (inte ens Net Insight) byggt något nät av nämnvärd storlek (mer än 20-25 noder), då sårbarheten växer exponentiellt.
Ett DTM-nät förlorar sin synkronisering om fel nod går ner, och då försvinner QoS egenskaperna (data slängs).
Dynamiskt är ju ett kul ord, DTM är ju mycket mindre dynamiskt än IP. Det som det syftar på, är att det är mer dynamiskt än SDH/SONET och ATM som har en hårdare indelning i kanaler. (typ OC48, OC192)
Detta sagt trots att noderna i ett synkront nät som DTM har fler an en synkroniseringskälla (minst två). Alltså, går en nod/synk källa ner sa tar man takt fran en annan synkroniseringskälla. (dessutom har alla noder en intern klocka som skall hålla tillräckligt hög noggranhet tills man fått tillbaka den externa referenssynken).
Men det är inte detta som är det huvudsakliga problemet - nätet är inte automatiskt omdirigerande, som ett IP-nät!!
Frågan om just betydelsen av dynamisk och vad det betyder är intressant. DTM står ju för Dynamic synchronous Transmission Mode, och syftar då på att det är en synkron teknik men som är betydligt mer dynamisk än klassiska synkrona system. Man skall tolka det som varande en kontrollerad dynamik, men kan även tolkas som en tålighet och dynamisk syn på felhantering. När vi pratar om IP så är den upplevda dynamiken i viss mån ett problem. Införandet av "slow start" i TCP och efterföljande förfiningar så som RED är sätt att parera och balansera frihetsgraderna och uppnå någon form av fairness. Man har problem med de TCP implementationer som inte beter sig, och man har ingen lyckad strategi ännu för hur man skall hantera UDP trafik och realtidstrafik. Några förbättringar har kommit efetrhand, men min erfarenhet säger mig att de inte är tillräckliga.
IP är bra till vissa applikationer, men kommer aldrig att vara bra till allt. Det kommer att behövas en annan kompleterande teknik, men enligt min mening ligger DTM inte särskilt bra till. Kunskapen om att IP inte håller måttet är nu allt mer spridd, och de stora operatörerna har allt mer tröttnat på höra lovsången från de IP religösa. IP telefoni har prövats och efter inledande problem (just pga av ovanstående), så har man med standardiserade , väl spridda tekniker, UTAN DTM, hittat realtidslösningar som fungerar utmärkt. Man får den talkvalite som behövs och många tidigare problem är lösta, utan DTM.
Idag finns det inte samma pengar i IP som det en gång gjorde. Det är en tjänst som man skall ha för komplett utbud, men klassisk telefoni och mobiltelefoni är fortfarande kassakossor att räkna med, och dem tänker inte de klassiska operatörerna sätta på spel. I detta sammanhang liknar DTM mer ett klassiskt telekomsystem, som nu de "nya realtidsoperatörerna" - mediabolagen fått upp ögonen för - och det är snarast något betryggande. Man vill ha burkar som bara tuffar och går, och dit har Net Insight kommit nu. Därmed inte sagt att de är klara, för det kommer alltid finnas behov av att vidareutveckla produkter, men man har produkter som mognat, vilket gör dem allt mer användbara i produktionssystem för mediabolagen , men INTE för accessnäten, där flexibiliteten, utbytbarheten och redundansen är viktiga - här gäller beprövad teknik från Alcatel, Cisco och Lucent - OM det överhuvudtaget blit en HYPE kring just Triple Play överhuvudtaget.
Dagens två press-release talar för att min analys ligger helt rätt.
Order - 1
NET INSIGHT: - Net Insight erhåller order från Rymdbolaget
STOCKHOLM Rymdbolaget har köpt utrustning från Net Insight som kommer att användas för distribution av IPTV-kanaler samt kontribution och distribution av professionell video (SDI och ASI). Utrustningen kommer att tas i drift under december 2004.
- Distribution av IPTV och video ställer mycket höga kvalitetskrav på transportnätet. Vi har testat Net Insights utrustning en längre tid och vi är imponerade över hur enkelt det är att åstadkomma den konstant höga tjänstekvalitet som krävs, säger Baard Eilertsen, Vice President på Rymdbolaget, och fortsätter, detta gör att vi kan leverera IPTV-tjänster och andra videotjänster till såväl öppna nät (stadsnät) som teleoperatörsnät med högsta kvalitet till konkurrenskraftiga priser.
Rymdbolagets satellitstation i Ågesta har möjlighet att potentiellt ta ner upp till 4.700 TV-kanaler från ett stort antal satelliter. Anläggningen i Ågesta kompletteras nu med utrustning för att i realtid konvertera de mottagna signalerna till IPTV och distribuera dem till nätoperatörer som i sin tur distribuerar IPTV-signaler till hushåll runt om i Sverige. Nätet kommer också att användas för att ta kontributionstrafik från svenska TV-bolag.
Order - 2
NET INSIGHT: NIMBRA-ORDER FRÅN STORT TV-BOLAG I USA
STOCKHOLM Net Insights Nimbra-plattform har
valts av ett av de största TV-bolagen i USA för att bygga ett
nytt fiberbaserat nät mellan New York och London.
Det skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Efter att tidigare ha använt satellitkommunikation för
videoöverföring och hyrda förbindelser för data och telefoni
bygger nu TV-bolaget sitt eget nät för tal, data och video,
skriver Net Insight./MLH
(Intressant inblick i Net Insights teknik från en på företaget):
Re: Neti Insight / Comcast - bullish on Triple Play 2007-01-11 09:16:38
Saxat från BS
Hej Alessandro,
Tack för ditt intresse och att du tror på bolaget. Jag tycker din
övergripande analys av de olika teknikerna är riktigt bra och
insiktsfull.
Dock finns det ett antal missförstånd hur Net Insights teknik fungerar i
del IV. Eftersom du har gjort ett gediget arbete med din analys ska jag
försöka att också ge ett lite mer omfattande svar.
Jag håller helt med dig om att Net Insight på media idag har en stark
lösning vilket också visat sig i affärer med stora kunder såsom WDR,
EBU, YLE, SAVVIS och Broadwing, m.fl. Ett intressant segment som vi
pressreleasade om tidigare i höst, och som vi releasade en order inom
tidigare i veckan, är DVB-T (DTT) näten, dvs motsvarande
Teracom/Boxer-näten i Sverige. Detta är nationella nät med i många fall
flera hundra noder, och bara i Euruopa ligger en 20-25 länder i
startgroparna för att bygga ut dessa digital-TV nät närmaste 1-3 åren.
Detta måste göras av regulatoriska skäl (analog-näten stängs av). Här
har Net Insight en ledande lösning för att transportera MPEG-strömmar
från en nationell head-end ända ut till transmissionsmasterna.
Triple Play är egentligen två delsegment, dels gentemot de större
telekombolagen och dels gentemot kabel-TV operatörerna. Net Insight
kommer satsa lite hårdare inom kabel-TV nästa år (vi har idag bl.a
UPC/DMC som kund) och inte minst i USA ligger de före tele-bolagen vad
gäller Triple Play. Vi ser därför ett antal segment förutom media och
ren telco triple play som skulle vara intressanta att titta närmare på i
din analys.
Vad gäller Triple Play mot större telebolag har vi en del av en hel
end-to-end lösning som inluderar TV-kodare, videoservrar, DSLAM:ar och
set-top boxar. För att lyckas komma in på de stora kontona är det därför
viktigt att arbeta med en större partner, vilket är något vi arbetar på.
Releasen med Rymdbolaget denna veckan är ju dock ett exempel på en kund
som har ambition att satsa inom detta område i Sverige, och vi hoppas på
många fler releaser inom detta område framåt.
Vad gäller delen i din analys som behandlar Net Insights teknologi finns
några uppenbara fel som jag vill passa på att korrigera:
* Dagens synkrona är inte känsligare än IP paket-nät vad gäller om en
nod eller länk går sönder. Snarare är vårt nät ofta robustare för fel än
ett paket-baserat nät. Vid fel i ett Net Insight nät routas en kanal
automatiskt om, vilket sker med distribuerad signallering, alternativt
används 1+1 protection (tar upp dubbel bandbredd men till skillnad från
i SDH endast för den enskilda kanalens bandbredd) som typsikt ger en
lokal omswitchning hos mottagaren på ett antal millisekunder.
Vi använder idag dynamisk routing på samma sätt som görs i IP-nät.
Skillnaden är att uppslagningen sker endast vid etableringen av kanalen
istället för vid switchning av varje enskilt paket. När något går fel
upptäcks det av noderna i nätet som signallerar upp kanalen en annan väg
mha routing-tabeller i noderna. När sedan paketen börjar flöda genom den
upsatta kanalen behövs ingen routing av de enskilda paketen. Vad gäller
synkroniseringen har vi ett automatiskt system för synkdistributionen
som hanterar felfall och inte är beroende av enstaka noder för att
fungera.
Till skillnad från rena IP-nät (ändras t.ex med ATM eller MPLS som
samtidigt väsentligt ökar komplexiteten) där man inte har någon direkt
kännedom om nätet upptäcker en nod direkt om en länk går ner och skickar
då genast uppkopplingsbegäran en annan väg. Detta gör att omkoppling
sker mycket fortare än i IP-nät. Vad gäller multicast-trafik
(punkt-till-multipunkt som används för t.ex TV distribution) är
skillnaden i tid att få upp en ström en alternativ väg ännu större och
om det i Net Insights fall är klart under sekunden så kan det i IP nät
ta 10-tals sekunder. Man kan sammanfatta att vi för Triple Play ger
följande fördelar:
· Högre utnyttjandegrad av länkarna vilket göra att man kan skicka mer
TV-kanaler över samma nät och behöver mindre portar och utrustning
(minskad kostnad)
· Alltid garanterad kvalitet vilket ger en tjänst motsvarande den i
existerande kabelTV-nät
· Snabbare omkopplingstider vid fel, speciellt vid multicast
· Mycket effektiv multicast (multicast skapar skalbarhetsproblem och
höga TV-zaptider i Paket-nät)
· Betydligt mindre komplexitet och driftskostnader jämfört med IP/MPLS
eller ATM. Speciellt när man lägger till nya kunder, nya tjänster eller
bygger ut nätet vilket ändrar trafikströmmarna.
Att passera vårt nätverk innebär alltid ett IP hopp, oberoende hur många
switchar man passerar, vilket är en av anledningarna att vi kan
garantera kvaliteten. I ett IP-nät degraderas ju kvaliteten dels med
lasten i näten och dels med antalet hopp eftersom, som du helt riktigt
beskriver i texten, burstigheten och variationerna i fördröjningen ökar
med varje hopp. Hög burstighet innebär större sannolikhet för
paket-drop.
* Vad gäller storlek på nät är vår s
Inlägget har förkortats till 5000 tecken
(En utomordentligt strategisk funktion löses med Net Insight utrustning):
Net Insight 2007-01-12 18:38:33
Läs detta!
Ett nytt område där NETI verkar ha en unik lösning på ett stort problem!
http://lw.pennnet.com/display_article/280648/13/ARTCL/none/none/S olving-issues-with-GPS-timing-using-optical-networks/
(Detta kan bli ett riktigt "klipp" för Net Insight):
"...Re: Net Insight - Ny stororder 2007-01-16 08:59:34
Ny jättemarknad för Net Insight?
KAPACITETSBRIST HOTAR INTERNET
2007-01-16:di.se
Snart händer det som vissa befarat - internet tar slut.
Deloitte spår i en ny rapport att operatörerna måste hitta helt nya betalningsformer för att finansiera en utbyggnad av kapaciteten.
En av bovarna bakom den hotande kapacitetsbristen är videowebbplatsen Youtube.
Här kan användare publicera filmer som andra sedan kan ladda ned gratis. Därmed ställs ännu högre krav på kapacitet än när användarna nöjde sig med att ladda ned musik.
"Mängden data som går över internet ökar exponentiellt och det håller inte hur länge som helst", säger Tommy Mårtensson, analytiker på konsultbolaget Deloitte..."
(Och det här klippet säger nästan allt !!):
"...Re: Net Insight neti 2007-01-16 12:13:57
Charlie Giancarlo, Cisco senior vice president and chief development officer får säkert astma av Net Insight! Han har inget att komma med, man blir överkörda av ett virus! (Jämför storleken mellan Cisco och Lilla Neti!)
Svallvågen startar i Kina och det går runt hela värden!
1000miljarder är i spelet och Neti har alla essen plus Jokrarna!
Snälla vänner gå inte på finter, köp helre än sälj!
ATM utvecklingen kostade 200miljarder eller mer i dag kan man skrota det till förmån till DTM! Och paket nät vem vill bara surfa ny för tiden vi vill ha kvalite i våra nätverk! Bakgrund av detta kan man vädera Neti rätt, tappa inte kaffe koppen, om jag väderar Neti till 100miljarder lågt räknat.
Kalla mig för en Stolle, men förstår man läget, så ligger det till så!
OBS ingen Operatör kan tjäna några pengar på surfnät utan kvalitetsgarantier!
Det började med en vision, Visionen är nära på att bli ett nytt Ericsson eller Cisco och inget kan förhindra detta faktum! Möjligtvis ett fett bud av Cisco, enda företaget som har råd att hosta så mycket pengar som behövs dvs mer än 100miljarder!
Jag lämnar ingen signatur för alla syrliga kommentarer men jag säger vi får väll se vem som har rätt!
MVH En som har följt Netinsight sedan 98 kunskaper i SDH ATM Paketnät mm..."
Redeye tror att Net Insight äntligen är på rätt väg. Men efter att aktien stigit med nästan 200 procent det senaste kvartalet ser analyshuset en nedsida på minst 50 procent.
keep it simple > edge > moneymanagement > discipline
viotto
du verkar jätteklok och kunnig i NET. Jag förespråkar att man inte ska vara rädd i största allmänhet.
Fast Nu går jag och säljer Net även om jag tror på företaget på lång sikt. Jag har gått in över 7 kr och ser att den sk pyskologin nu spelar spratt.
Får bottna och så prövar jag att gå in igen. Jag ser potentialen i bolaget och hade jag gått in på lägre nivå hade jag inte brytt mig, har blivit bränd på utveck bolag tidigare.
tack för dina fina insikter som fick mig att köpa net.Får ev ångra detta, men ett beslut i detta Nu.
flash tinkerbell*
Man kan ju omvänt se det som mycket psykologi att en aktiekurs tokrusar ett par hundra procent på några månader. Har följt bolaget ända sedan den gyllene IT-eran och känner stor framtidstro för detta bolag.
Det ska dock tilläggas att kursen lätt kan fladdra tillbaka när börsvärdet varit uppe över 3 mdr, det ligger ju en hel del diskonterat i ett sådant börsvärde m a p framtida kassaflöden och det är egentligen svårt att säga vad bolaget motiveras till för värde.
Tror det kan vara värt att avvakta ytterligare köp i bolaget innan man släpper rapport. Förhoppningsvis var det q4-06 som net insight började gå med vinst. Det är ju först nu vi kan börja räkna på p/e-tal etc. Det verkar också som de stora instutionerna redan ackumulerat upp sina innehav, det ska då till något extra för att driva kursen vidare.
Mvh MarginCall
(Utomordentligt intressant klipp angående Net Insight börsvärde...relaterat till andra företags beroende av Nettan!):
"...Re: Rödöga: Net Insight UPPsida 650% - KÖP! neti 2007-01-18 13:30:14
Nej det är ingen dödsstöt eftersom netis teknik kommer få marknaden för kringutrustning, från lastmileledningarochväxlar till desktopprodukter som 3Dgrejorhårdochmjukvara, att explodera.
Re: Rödöga: Net Insight UPPsida 650% - KÖP! 2007-01-18 13:01:50
Tänk så här då. Om Net Insight fristående kan vara värt 1-100 miljarder kr. Svårt att värdera. Men anta att Net Insight är bara värd 1kr. Men Net Insight (alltså 1kr) kan sänka ett företag värderad till 1000 miljarder kr. Hur mkt är Net Insight värt då?
Mvh
TriPlay
Re: Rödöga: Net Insight UPPsida 650% - KÖP! 2007-01-18 13:00:30
TriPlay
Går in här ibland för att läsa om Ericsson. Skriver sällan något. Men jag måste tillstå att jag blir imponerad av ditt inlägg nedan. Att tänka strategiskt när det gäller ägarbilden i bolagen in närheten av Ericsson är helt rätt tänkt.
Re: Rödöga: Net Insight UPPsida 650% - KÖP! 2007-01-18 12:55:04
Ett scenario bara (inget annat än ett scenario alltså). Vilket pris motiverar Net Insight ifall det hamnar under en budstrid?
Hur viktig är Net Insights teknik? Är det dödsstöten för företag i 100-1000 miljarder om Net Insight hamnar i händerna på konkurrenten?
TriPlay..."
(Nästa Nimbra-kund):
"...Re: Neti Netinsight - 10 kr 2007-01-22 14:58:46
Det viskas...
"Net Insight (SX: NETI B), a leading provider of video, voice and data networking equipment, announced that Ascent Media Network Services (AMNS) is utilizing Net Insight's Nimbra TM platform over Broadwing Communications' Media Services Network to provide AMNS' customers real-time video and data transfers. AMNS will rely on Net Insight equipment located at AMNS facilities in New York , Minneapolis Los Angeles, and London , as well as the Net Insight equipment installed on the Broadwing network..."
(Undrar hur mycket av Verizon:s satsningar som kan komma Net Insight till del? Mycket pengar skall investeras...totalt om man räknar alla operatörer och nätverksbyggare!):
"...Re: Net Insight, Neti 2007-01-29 13:53:05
Den amerikanska teleoperatören Verizon spår
kapitalinvesteringar, CAPEX, på totalt 17,5-17,9 miljarder
dollar 2007. Av detta avser 10,7-10,9 miljarder dollar
fastnät och 6,6-6,8 miljarder dollar mobila nät.
Det framgår av rapporten från bolaget..."
viotto
Detta är ju en sk nagelbitare. Jag som inte är någon sk tradare. Utan mer en långsiktig typ håller nu på att gå i och ur denna aktie och rycks med i denna psykologi.
Någon skrev om kvinnliga beteenden angående denna aktie, beredd hålla med. ( sorry, jag är kvinna själv ifall någon skulle hetsa upp sig),
Egentligen är det ju enkelt bara att hålla sig utanför, fast samtidigt är det ju spännande.
Just Nu är jag inne i net igen, men undrar vad som håller på?
Den måste ju vara en dröm för alla som tradar, som den åker upp o ner!?
Verkar ju vara intressant teknik de handhar, fast visar verkligen NERVER denna NETI och orsakar verkligen dynamik.
Lite fria tankar från nyfiken, riskbenägen
fast lite konfunderad,
Tinkerbell
(Detta kan bli ett riktigt "klipp" om det är sant från annan sajt !!!):
"...Neti/ Net Insight - Telia/ Telia Sonera 2007-01-31 12:14:25
Då var det publicerat:
http://www.e24.se/dynamiskt/reklam_media/did_14521996.asp
Nästan uteslutande alla större signade affärer som Net Insight gör omfattas av krav på fördröjd publicering.
Telia lanserar TV via bredbandet där underliggande teknik måste komma från Net Insight för att kunna hålla kvalitetskraven(Inte en epavariant som Bredbandsbolaget initialtgjorde med Cisco - dock är bredbandsbolaget telenor nu vilka också anammat Neti tekniken.) Affären omfattar alltså inte endast Telia Internationall Carrier. Detta blir Fasta noder och core nät och parallellt även vid mobilnoderna - OJ vad nimbror. Hur stor kan omsättningen vara i Telias nät vid en fullskalig utbyggnad. Koppla ihop mobilen och TV:n så behöver du ingen Digitalbox..."
(HDTV-klipp från börssajt skvallrar om Telia/Net Insight inblandning):
"...NETI 2007-01-31 13:26:06
Nu dröjer det inte länge innan vi får besked om att NETI står för tekniken som de flesta HDTV leverantörer i Sverige kommer att använda sig av!
Kolla vilken explosion det börjar bli med nya HD-kanaler och sändningar!
Idag säger SVT att de ska sända skid-VM i Sapporo i HD!
Telia ger snart besked!
http://prylportalen.mkf.se/ArticlePages/200701/31/20070131092515_ MKF393/20070131092515_MKF393.dbp.asp
..."
Inlägget är redigerat av författaren.
Visa sida
Ogilla! 4
Gilla!
DEL II
Prioritering av strömmande media måste ske på nåt sätt - om man kräver 100 % QoS!
Nackdelen med paketförmedlad teknik är risken för förlorade eller försenade paket. Realtidstjänster, såsom IP-telefoni och strömmande media är inte bara beroende av att paketen kommer fram. Paketen måste dessutom komma fram i samma ordning och med samma mellanrum som de sänts för att kvalitén ska bli bra. Idag fungerar Internet enligt principen "skicka och be en bön". Det är omöjligt att få fullständig kontroll över tjänstens kvalité hos mottagaren.
Vid varje knutpunkt blandas trafikströmmar med varandra och luckorna mellan paket från samma avsändare blir allt större och de kommer dessutom i fel ordning. Vissa paket når inte ens fram till mottagaren, utan tappas på vägen om de inte får plats i knutpunkternas buffertminne.
För att kunna läsa adressinformationen, måste knutpunkterna i ett paketbaserat nät mellanlagra den inkommande trafikströmmen samtidigt som den läser varje paket. Om buffertminnet inte är tillräckligt, tappas de paket som inte får plats. Paketen får i stället skickas om.
Försening är delvis orsakat av buffringsprocessen, men också av den oregelbundenhet i leveransen som uppstår i och med att trafikströmmar slås ihop. När trafik från olika fiberingångar slås ihop i en fiberutgång i en knutpunkt, uppstår avstånd mellan paketen i den ursprungliga strömmen. Varje gång sändarens dataström blandas med annan trafik ökar avstånden mellan paketen på mottagarsidan. Ju fler knutpunkter som passeras, desto större blir problemet. Så här långt har hopp, avbrott och störningar varit mer regel än undantag på Internet. Det trots att realtidstrafiken ännu utgör en mycket liten del av den totala trafikvolymen.
Andra tjänster, som inte ska levereras i realtid, är mindre känsliga för variationer och fungerar utmärkt trots förseningar och tappade paket. Paketbaserad teknik är till exempel utmärkt för traditionell datatrafik, såsom filöverföring i form av e-post eller surfande på statiska hemsidor.
Mycket utvecklingsarbete har lagts ned för att det ska gå att garantera tjänstekvaliteten också i paketförmedlande nät. Det görs genom att ställa upp regler för hur, och i vilken ordning olika typer av trafik skall prioriteras på sin väg genom nätverket. Ett exempel på en sådan teknik är Gigabit Ethernet. I ett Gigabit Ethernet-nät kan trafiken delas in i upp till åtta olika prioritetsklasser. På så sätt kan IP-telefoni och realtidsvideo kan ges förtur i knutpunkterna och alltid processas före lägre prioritetsklasser såsom e-post och filöverföring.
Men prioritering har en stor nackdel. Tjänsternas kvalitet kan bara garanteras så länge den prioriterade trafiken inte blir alltför omfattande. analytiker spår att 90 procent av trafikvolymen kommer bestå av strömmande media i framtiden. Det skulle i praktiken innebära att den prioriterade trafiken hanteras på samma villkor som den oprioriterade. Hur prioriterad blir till exempel en buss när taxi, budbilar, lastbilar och folk på väg till jobbet också har rätt att använda bussfilen? Faktum är att bussfilen snabbt har lika lång kö som övriga filer.
Med prioritering följer dessutom ökade krav på datorkraft i varje knutpunkt, något som gör lösningen dyrare. Ett av paketteknikens huvudargument, dess kostnadseffektivitet, går därmed förlorat när nätet anpassas till realtidstrafik.
En annan metod som prövats för att komma tillrätta med försenade och förlorade datapaket är att skapa en virtuell kanal mellan sändare och mottagare, där knutpunkternas hantering av trafiken hålls nere till ett minimum. Det är idén bakom ATM (Asynchronous Transfer Mode). Den virtuella kanalen för prioriterad trafik skapas genom att instruera knutpunkterna att låta bestämda trafikströmmar passera utan att läsa varje pakets adressrad. I stället ges paketen en ny inramning med ett minimum av information till knutpunkten. Men tekniken har visat sig vara allt för komplicerad, för svår att skala upp i stora nätverksstrukturer och för dyr.
Inlägget är redigerat av författaren.