Svenska hushåll och bostadspriser

Såg en artikel (www.di.se) om bostadsmarknaden som var intressant. Inte minst därför att jag tror att inflation i BRIC-länderna kommer att pressa världsindflationen och det internationella ränteläget uppåt med någon ytterligare procentenhet. 

--------------------------------------------------------

(D) Hushållen får allt svårare att ha råd med husköp. För andra kvartalet i rad är inkomsterna lägre än vad som krävs och det var 13 år sedan som hushållen senast hade så små marginaler för att klara av boendekostnaderna. Det visar siffror från Swedbank.

De höga huspriserna sätter spår i svenskarnas plånböcker. I ungefär 60 procent av landets kommuner har hushållen svårt att klara av vardagen på grund av boendekostnaden. Det visar statistik från Swedbank.

"Senast vi såg en sådan svag husköpkraft var år 1995 då räntan uppgick till 11 procent, men nu är det snarare de höga huspriserna som pressar husköpkraften", säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson i ett pressmeddelande.

Swedbanks så kallade boindex för husköpkraft mäter om svenskarna har råd med sina husköp eller inte. Enligt normen har hushållen råd med boendet om boindex överstiger 100. När boindex är 100 innebär det att 15 procent av den totala hushållsinkomsten före skatt används för att finansiera boendet.

Enligt statistiken spenderar dock hushållen i 60 procent av landets 50 undersökta kommuner mer än 15 procent på huskostnader, vilket innebär att de enligt Swedbanks norm egentligen inte har råd att bo som de gör.

"Hushållen får fortsatt göra avkall på annan konsumtion för att få råd med husköpet", skriver Swedbank i pressmeddelandet.

I Stockholmsområdet har hushållen endast 60 procent av den inkomst som krävs för att ha råd med bolånekostnaderna. I Malmö och Göteborg är den siffran 65 procent.

"Situationen har länge varit ansträngd i storstadsregionerna, men nu följer många medelstora städer efter och marginalerna vid husköp krymper i hela landet", säger Cecilia Hermansson i pressmeddelandet.

I de medelstora städerna har hushållen 85 procent av den inkomst som behövs för att klara av bolånen. I de mindre kommunerna i landet ser det bättre ut, där har hushållen 60 procent högre inkomst än vad som krävs. Men läget börjar bli mer ansträngt även på landsbygden. För tre år sedan hade de mindre kommunerna 140 procent högre inkomster än vad som krävdes för att ha råd med husköpen.

De hushåll som har bäst förutsättningar för att klara av boendekostnaden finns i tur och ordning i Örnsköldsvik, Skellefteå och Karlskoga. Sämst marginaler för att kunna finansiera bolånekostnaden har Stockholmsregionen, Helsingborg, Malmö- och Göteborgsregionen.