Big pharma shivering
Under senhösten har de stora multinationella läkemedelsgiganterna fått mycket smisk. Om detta skriver Andreas Furängen (vd Apotekarsocieteten) i nätupplagan av Läkemedelsvärlden. Enligt Furängen har antalet årligen nyregistrerade läkemedel katastrofalt minskat med två tredjedelar de sista decennierna. Historiskt sett är detta till en mycket låg nivå. Det diametrala förhållandet råder för kostnader kring R&D som eskalerar, årligen spenderas runt 450 miljarder kronor på forskning och utveckling. Under 2002 var kostnaden för att ta ett läkemedel till marknaden 802 millioner USD för att under 2003 öka till 897 millioner USD. Sammantaget indikerar dessa förhållanden närmast en katastrof och den globala läkemedelsförsörjningen anses hotad.
I USA halverades NCE:s (New Chemical Entities), (substanser som tidigare inte använts som läkemedel) under 2002. Under 2003 godkändes endast ett 30-tal varav 20 hade utvecklats i USA. Erfarenhetsmässigt vid man att endast tiondel av NCE tar sig till marknaden. Mellan 1997-2001 så minskade antalet Priority new drugs från 32 till 6. I Europa är trenden likartad vilket under -02 ledde att EMEA tvingades höja avgiften med 16 procent för registrering av nya läkemedel.
Självklart är anledningen till situationen mångfacetterad. Furängen diskuterar kring möjliga orsaker. Bland annat menar han att det görs avkall på långa och välplanerade studier. Vidare har kostanden för läkemedelsutvecklingen skenat och ingen vågar egentligen redogöra för kostnaden för kliniska prövningar. Frestelsen på företagen att snabbt pressa in presumtiva substanser i kliniska prövningar har ökat. Av och till har detta gått alldeles för fort vilket ju visar sig med önskvärd tydlighet i skandalen kring coxiberna (Vioxx, Celebra m fl). Som ett led att återfå ett skamfilat förtroendet avser nu de internationella branschorganisationerna för läkemedelsindustrin publicera samtliga (även negativa) resultat från kliniska prövningar.
Furängen menar sig också ha identifierat trender inom såväl forskning som utveckling och marknad. Rådande forskningsinriktning är mot den stormolekylerära proteinkemin där förhoppningar inte kunnat realiseras. Inom den dyra och därmed tidspressade läkemedelsutvecklingen, där det åtminstone tar 5-6 år innan en substans är i klinisk fas, har avkall gjorts på viktiga dosprövande studier (Fas II b). Marknadsmässigt så har inriktningen fokuserat på att utveckla storsäljare (sk blockbusters), detta har inte rönt speciellt mycket framgång. Ett flertal länder har successivt infört allt strängare cost-benefit krav på nyutvecklade läkemedel. Utöver detta blir riskkapitalet mer och mer återhållsamt då sannolikheten för framgång inte är speciellt stor.
En ytterligare anledning är, enligt EMEA:s chef Thomas Lönngren, de frekvent förekommande företagsfusionerna, sk "mega-mergers" som lett till att industrin tappat tempo (1 + 1 < 2). Strategiska satsningar i bakvattnet på fusionerna har styrt utvecklingen mot en begränsat antal av "vinnarmolekyler" in spe medan myndigheterna blir alltmer försiktiga beroende på det ökande antalet av oplanerad läkemedelsindragningarna. Detta ökar kravet på industrin att genomföra vetenskapligt solida och dessutom långvariga kliniska studier som kostar stora pengar.
För att inte kortsiktigt ertappas med byxorna vid ankelhöjd, har läkemedelsindustrin delvis mörkat frånvaron av genuint nya originalsubstanser och ekot i den tomma "pipen" genom kreativt marknadsförda och patentera kemiska substanser där endast enstaka molekyler är förändrade eller spegelvända "me too"-preparat (jfr Losec och Nexium, Cipramil och Cipralex eller gruppen blodfettssänkarna). De flesta helt utan verkligt innovationsvärde. Därför ter det sig, i gränsnittet mot aktieägare, patienter och förskrivare ske en ständig och pålitlig utveckling, men så är långtifrån fallet.
Situationen berörs också i oktobernumret av Businessweek. Man menar här att de gyllene år med mycket inkomstbringande blockbusters är över och de stora läkemedelsgiganterna måste genomgå en metamorfos mot sk "targeted drugs" för att kunna överleva.
De största läkemedelsföretagen har varit helt beroende av sina blockbusters under milleniumets sista decennium, där 80 % av försäljningen kunde hänföras ett tiotal storsäljande läkemedel där samtliga godkändes under 90-talet. Nu går många av nittiotalets läkemedels patent har gått ut eller är på väg att gå ut.
De stora jättarnas brist på originalsubstanser kontrasteras av situationen i mindre bioteknikföretag. De innovativa småföretagen äger rättigheter till 67 % av substanserna i pågående kliniska prövningar men ansvarar bara för ca 3 % av läkemedelsindustrins totala kostnad för R&D. De flesta av dessa substanser är "personalized drug" och endast är riktade mot individer som drabbats av en viss sjukdom.
Den kommande och oundvikliga förändringen kommer sannolikt att bli mardrömslik och smärtsam för läkemedelsjättarna och för att kunna bibehålla nuvarande försäljningsnivån måste industrin istället lansera 3-4 hyfsat storsäljande läkemedel per år. För att nå därhän måste man strömlinjeforma sin R&D och endast fokusera på ett begränsat antal åkommor. Utöver detta måste man hitta nya samarbetsytor med de innovativa och forskningsintensiva bioteknikföretagen.
Tveklöst och nödvändigtvis kommer de mindre bioteknikföretagen bli viktiga leverantörer av originalsubstans till storindustrin. Den investerare som hittar rätt med sin stockpicking och investering bland dessa kan bli 100-eller 1000-faldigt belönad. Vid tillfälle och i mån av tid kan jag framgent presentera lite tankar kring möjliga objekt.
Situationen kompliceras dock av att storindustrin bränt sig genom att gå in för tidigt i riskprojekt, därför börjar man nu kräva att så kallade "proof of concept-studier" (tom fas II) är genomförda innan samarbete påbörjas. Detta generar ännu en problematisk situation då riskkapital alltmer sällan vågar satsa i de små bioteknikföretagens tidiga högriskprojekt. Sammantaget resulterar detta i en sinande leveransförmåga hos underleverantörerna med torrkokande grytor som följd hos de stora läkemedelsgiganterna.
Mycket intressant, Antibody !!!
//Mvh
FDA har idag beslutat att inrätta en speciell nämnd för läkemedelssäkerhet. Denna skall övervaka de läkemedel som redan finns på marknaden.
Detta en reaktion dels på den kritik som FDA fått klä skott för, de sista åren, pga av flera oväntade läkemedelsindragningar och dels på att en senior FDA talesman vittnat i kongressen om möjligheten för en ny Vioxxskandal.
Den genomgången tackar vi för!
Kan inte annat än hålla med.
Känslan, föga vetenskapligt kanske, från den kliniska verkligheten har under flera år varit att de stora mer varit patentinriktade marknadsföringsorganisationer än nydanande forskningsbolag.
Saxat från #0
-De stora jättarnas brist på originalsubstanser kontrasteras av situationen i mindre bioteknikföretag. De innovativa småföretagen äger rättigheter till 67 % av substanserna i pågående kliniska prövningar men ansvarar bara för ca 3 % av läkemedelsindustrins totala kostnad för R&D-
-Tveklöst och nödvändigtvis kommer de mindre bioteknikföretagen bli viktiga leverantörer av originalsubstans till storindustrin-
Enligt nylig artikel i näringsliv 24 avser nu David Brennan, tillträdande vd i AZN, köpa in fler forskningsprojekt i sen fas utifrån. Tidigare har ju AZN, frånsett inköpet av Crestor, varit en ganska lågprofilerad aktör på detta fält. Enligt N24 måste forskningsportföljerna i centrala nervsystemet och mag-tarm områdena hottas upp avsevärt om AZN skall lyckas visa en uthållig vinst.
Inlägget är redigerat av författaren.
Så här såg den svenska bioteknik pipelinen ut Q1 -05. Källan är Sweden Bio.
För övrigt så finns det mycket intressant bioteknikinformation på Sweden Bio´s hemsida. En branschorganisationen för svensk bioteknik.
Från novemberupplagan av Läkemedelsvärlden.
Enligt Curt Furberg försvinner läkemedelsföretagens etiska tänkande så fort ett läkemedel blir storsäljare - då har man inte råd att vara öppna med negativa studieresultat och biverkningsrapporter. Företagen lovar också rutinmässigt inför godkännanden att genomföra uppföljningsstudier - som sedan sällan blir av.
#8
Bra artikel !
Skönt att läsa att det här och där ändå finns folk som har kurage nog att offentligt stå upp mot dessa mäktiga marknadskrafter. För att försvara de svagas och samhällets intressen.
#8, #9
Jag tipsar alla att läsa även de relaterade artiklarna (som står som länkar i högerkanten).
Artikeln ifråga har nämligen satt igång ett hett replikskifte, inledningsvis mellan ett i artikeln utpekat läkemedelsbolag och tidningens chefredaktör (artikelförfattaren har sin replik på gång). Fortsättning lär med all säkerhet följa. Och fler kombattanter lär ge sig in i den. För debatten är förmodligen ännu bara i sin linda.
Spännande :-) !
lång-tradaren, jag tror som tidigare framkommit att big P står inför major problem.
Blockbuster eran är förbi, tomt i pipen hos många stora bolag. Kliniska prövningar är svindyra pga av omfattning såväl av fp, patienter samt tiden (jfr coxibskandalen.
Någonting avgörande måste ske ganska snart. Tror att AZN (#5) strategi är ett ofrånkommligt måste, möjligtvis kommer kliniska studier att förläggas till Indien eller annat billigt och forskningskompetent land. Sannolikt måste också patenttiden på originalsubstanserna förändras och förlängas. Symbiosen mellan samhälle och industring är synnerligen tveegged men ett faktum.
Se #5
Big P börjar inkorporera substanser från små bioteknikföretag.
Här rör det sig om projektspecifik forskningsfinansiering samt milestones och royalty för pre-kliniska projekt kring prostaglandin (PG) E2.
Sorry, Antibody, såg inte att du redan hade hunnit före...
:o)
//Mvh
Industrins kris överdriven menar Ken Kaitin, chef för Tufts Center for the Study of Drug Development i Massachussetts, USA.

Visa sida
Ogilla! 1
Gilla!
Tack för den genomgången!
Dina tankar kring möjliga objekt blir intressant att följa!
mvh