"Räntemotiverat" p/e-tal
Eftersom räntorna just nu är låga är det för tillfället väldigt "inne" bland analytiker i tidningar med mera att prata om "räntemotiverade" p/e-tal, eftersom de går att använda för att motivera högre kurser. Lustigt nog var det inte alls lika populärt tidigare när Greenspan höjde räntan. Då var det PE/G-tal och liknande som gällde. Hm. Undrar varför.
I vilket fall: varför ifrågasätts inte detta fåniga mått mycket mera? Att jämföra med den nominella räntan, det är ju totalt felvisande.
Den nominella räntan består av en realränta+en kompensation för inflationen. En ränta på 8% vid en inflation på 6% är väl inte attraktivare än en ränta på 2% vid en nollinflation? Den verkliga värdeökningen, sett till vad man kan köpa för pengarna, är ca 2% i vardera fallet.
I en tid när centralbanker sätter räntan främst efter inflationen, borde realräntan hålla sig någorlunda konstant över tiden. Ränteplaceringar är i själva verket nästan lika attraktiva hela tiden! Aktier blir inte mer eller mindre attraktiva för att den nominella räntan förändras.
Varför skulle det vara motiverat med helt olika p/e-tal, beroende på inflation? I stora drag korrigerar aktiekurserna sig själva för inflation. Företagens vinst ökar med inflationen (om vi förenklat antar att både inkomster och utgifter stiger med samma procentsats), och då följer aktiekurserna med i ungefär samma utsträckning. Därför borde p/e-talet hållas ungefär konstant, oavsett inflationen. Det borde vara oberoende.
När man avgör hur attraktiv en placering är, bör man ju i stället jämför mot värdet på någonting vars värde är konstant. Tyvärr finns det inget riktigt bra sådant mått. Men att för den skull använda den nominella räntan... Guld, diamanter, en korg av varor, vad som helst vore bättre att jämföra med.
Antag att jag har 1000 kr och för det kan köpa 100 hamburgare. Företaget som tillverkar hamburgare gör en krona (10%) i vinst per hamburgare och värderas i p/e-talet 10. Jag köper aktier eller räntebärande för mina pengar.
Antag att inflationen är 2% och den nominella räntan 4%. Köper jag räntebärande har jag 1040 kr efter ett år. Samtidigt har priset på hamburgare stigit till 10,20 kr. Jag kan nu köpa 101,96 hamburgare. Värdet på mitt kapital har alltså ökat med runt 2%.
Vore inflationen i stället 8% och den nominella räntan 10%, har jag 1100 kr, hamburgarna har stigit i pris till 10,80 kr. Jag kan köpa 101,85 hamburgare.
Skillnaden mellan 2 och 8% inflation är att jag nu kan köpa 0.11 hamburgare mindre, vilket var värt 1,1 kr en gång i tiden. Jag hade 1000 kr, så skillnaden i reell avkastning är 0.11 procent. Ungefär 1/18 av de två procent jag fick i reell avkastning mätt i köpkraft. Mycket liten skillnad, trots att skillnaden mellan 2 och 8% inflation är ganska rejäl.
Jämför detta med att det så kallade "räntemotiverade" p/e-talet som är ungefär dubbelt så stort nu som för tio år sedan!
Jag köper aktien i stället. En aktie kostar 10 kr, vinst per aktie 1 kr, hela vinsten delas ut till aktieägarna.
2% inflation. Vinst per aktie stiger till 1,02 kr. P/e talet är detsamma, så kursen går upp till 10,20 kr. Jag har hundra aktier värda 1020 kr, och har fått en utdelning på 102 kr=1122 kr. Jag kan köpa 110 hamburgare för 10,20 kr styck.
8% inflation. Vinst per aktie stiger till 1,08 kr. P/e talet är detsamma, så kursen går upp till 10,80 kr. Jag har hundra aktier värda 1080 kr, och har fått en utdelning på 108 kr=1188 kr. Jag kan köpa 110 hamburgare för 10,80 kr styck.
Det verkar som att jag kan köpa precis lika många hamburgare oavsett inflation, om p/e-talet är detsamma. Det verkar rimligt att ha samma p/e-tal, oavsett inflation.
De 1 kr och 10 öre som gjorde skillnaden i räntefallet tycks inte peka på någon större skillnad i attraktivitet.
Men anhängarna av "räntemotiverade" p/e-tal skulle nog vilja se helt olika värderingar på företaget i de två olika inflationsfallen. "Öh duh, det är ju mycket bättre med 10 procent än 4, juh..."
Soptunnan!
Inlägget är redigerat av författaren.
#0 Det är definitivt den nominella räntan som är väsentlig för en investerare.
Rent logiskt borde, som Du säger, bolagens vinster och därmed aktiers avkastning öka i takt med inflationen. Dock har förhållandet inflation och företagsvinster studerats och den "uppvärderingseffekt" som borde bli en naturlig följd av en inflation har inte kunnat visats, i alla fall inte fullt ut. Tvärtom visar statistiken att inflationen har en negativ effekt även på aktier. Bolagen klarar inte helt att skjuta över effekterna av inflation på sina kunder/leverantörer. I praktiken fungerar alltså inte aktier som en hedge mot inflation. (Se t.ex. Ibbotson Associates, Bonds, Bills and Inflation). Dock ger de bättre inflationsskydd än obligationer. (Undantaget givetvis realränteobligationer.)
Just nu är det ju ingen som talar om inflation eftersom den i praktiken är obefintlig i hela västvärlden men jag tror definitivt att den kommer igen.
Inlägget är redigerat av författaren.
#2 Jo, det är klart att det är en förenkling att vinsterna stiger rakt av med inflationen. Men skillnaden mot verkligheten blir inte så stor. Och den motiverar definitivt inte att p/e-talet ibland ska vara dubbelt så högt som i en annan situation.
Dessutom, om aktier nu ger bättre inflationsskydd än obligationer, då borde väl aktier vara mer attraktiva vid hög inflation och höga nominella räntor? De som sysslar med "räntemotiverade" p/e-tal säger ju precis tvärtom, vid höga räntor ska p/e-talen och därmed värderingarna vara lägre.
#0
Inte så intuitivt men du har ju rätt :). Mycket bra! Försöker sammanfatta det för mig själv: "Räntemotiverade P/E-tal borde kallas Realräntemotiverade P/E-tal för att få "rätt" betydelse"
#3 Nja, håller inte riktigt med. Eftersom aktier inte fungerar som hedge kan Du inte jämföra rakt av med reella räntan. Låt oss för enkelhets skull säga att aktier ger en hedge på halva inflationseffekten. Om nominella räntan är 8% och inflationen 6% är den reella räntan 2 % men en rättvis jämförelseavkastning för aktier är 5% (8%-3%). I det fallet krävs en högre avkastning på aktier för att vara en attraktiv investering än idag och då sjunker P/E-talen.
Oaktat denna lilla skillnad i resonemang håller jag helt med om den fundamentalt viktiga principen att det är den reella avkastningen man blir rik på.
Halva inflationseffekten...det skulle motsvara att kostnaderna ökar med 6% och inkomsterna samtidigt ökade med 3%. Eller att inkomsterna ökade med 6% medan kostnaderna ökade med 9%. Låter ganska mycket.
Samtidigt borde man då fråga sig: Om företagen på ett sådant sätt förlorar på inflation, borde det då inte finnas någon någonstans som vinner? Antingen någon kund som får billigare varor, eller någon leverantör som tar ut högre priser, eller några anställda som får högre lön än inflationen motiverar.
Totalt sätt borde väl inflation vara ett nollsummespel i den meningen?
Men man skulle ju kunna tänka sig en form av eftersläpning, och att det ger en skillnad när man gör undersökningar. Ett företag upplever höjda kostnader, men tar lite tid på sig att höja priset för att kompensera sig för detta. Kanske måste invänta att konkurrenterna följer med, kanske har ett lager att beta av, osv.
I en undersökning skulle det ju kunna se ut som att företaget inte kompenserar sig. Men samtidigt borde det bli en liten "overshoot" också. Anta att priserna på något håll börjar sjunka, då tar det ett tag innan företagaren känner sig tvungen att sänka priset. Eller, om inflationen minskar ett år kanske företagaren justerar sina priser efter hur kostnaderna ökade förra året. Skulle inflationen vara stabil och konstant kan man fråga sig om det borde bli någon eftersläpning alls, då borde det gå på rutin.
Nå, tål att fundera på...
#6 En hög inflation leder till negativa makroekonomiska effekter som påverkar bolagens totala ekonomi. Därför är det inget nollsummespel, även om man skulle hinna höja priser ut till kunderna i samma takt som kostnaderna ökar.
Godnatt!
#2
"Just nu är det ju ingen som talar om inflation eftersom den i praktiken är obefintlig i hela västvärlden men jag tror definitivt att den kommer igen."
Elpriserna, försäkringar, tandläkare, skatter, mjölk, ost, mjöl och många andra basvaror har gått upp i pris men konstigt nog så syns inte dessa i statistiken eller så ingår de inte i den. Normala levnadskostnader har ökat mycket mer än vad statistiken visar.
#8 Prisfall på elektronik som är stora poster kan väl vara en faktor?
Sedan har elpriserna fallit nu, de är väldigt volatila. Läs inflationsrapporten så kanske det finns något om just livsmedel...finns ett index för sådant också.... tror jag.
|StRY| "Caveat emptor. Buyer beware."
Visa sida
Ogilla! 0
Gilla!
#0 Kriton
Superinlägg...(definitivt INTE trash;-)
mvh/viotto
P.S. MEN det vore väl bra att ha i Gruppen: Fundamentala diskussioner. Definitivt lättare att hitta då (!) D.S.
Inlägget är redigerat av författaren.