Hjälp med systemtest
Vikten av att testa sitt signalsystem
kommer upp då och då.
Hur pålitligt/stabilt är det ?
Avkastar systemet, överavkastar t.o.m. systemet ?
Jag har säkert läst 10 strängar här på AG i
ämnet, dock vet jag fortfarande inte hur jag
på lämpligt sätt ska testa mitt system.
Själv använder jag en hemmagjord metod för att
testa hur pålitligt mitt system är.
Att testa systemet på ett mer vetenskapligt riktigt
sätt vore ju naturligtvis önskvärt.
Tror mej ha kommit en liten bit på vägen men
NU HAR JAG KÖRT FAST, kollar därför här om det
finns hjälp att få för att komma vidare ...
Innan jag börjar med något nytt så brukar jag
dokumentera lite förutsättningar, problemställningar
för mej själv så jag vet vad jag egentligen vill.
Det har jag gjort nu och lägger även ut en
modifierad version här.
Hoppas att även den icke statistik-invigde ska
kunna ha någon glädje av det hela.
Förutsättningar :
Vi har ett system som genererar köp och säljsignaler.
Vad vi vet är antalet affärer och varje affärs
procentuella utveckling efter courtage.
För att göra det lite lättare för oss tar vi
ett sifferexempel :
4 affärer med följande utfall :
1.) + 7.0 %
2.) - 3.0 %
3.) - 2.0 %
4.) + 2.0 %
Bilda nu medelvärdet = ( summan av alla affärers procentuella utveckling ) / 4
= ( 7.0 - 3.0 - 2.0 + 2.0 ) / 4 = 1.0
Något som kallas medelfel måste räknas ut;
För alla affärer :
Ta skillnaden mellan medelvärdet och affärens procentuella utfall.
Ta kvadraten på skillnaden.
Skriv ner detta resultat.
När Du är klar med alla affärer, addera då alla resultat du skrivit ner.
Dela med ( Antal affärer - 1 ).
Ta kvadratroten ur detta.
Dela med kvadratroten av antalet affärer.
1.) (1-7)^2 = 36
2.) (1--3)^2 = 16
3.) (1--2)^2 = 9
4.) (1-2)^2 = 1
Summera : 36+16+9+1 = 62;
Dela med 4-1; 62/3 ~ 20.667 ( Detta kallas varians )
Ta roten ur 62/3; (62/3)^0.5 ~ 4.546 ( Detta kallas standardavvikelse )
Dela med roten ur 4 (=2); (62/3)^0.5/2 ~ 2.273 ( Detta kallas medelfel )
Av praktiska skäl gjorde jag nu ovan bara fyra affärer.
Att ha ett system som inte åtminstone genererat 30 affärer
kallar inte jag ett system, men det hör inte hit just nu.
Vad vi nu vill är att undersöka om det är slumpen vi har att
göra med eller om det finns någon statistisk säkerhet i vårt
system.
Vi inför därför begreppet konfidensintervall :
Med ett konfidensintervall på X % så kan man ungefär säga att man
ger slumpen tillåtelse att vara med och "bestämma" i (100-X) %
Konfindensintervall(X%) = medelvärde +/- faktor_som_beror_på_fördelning * medelfelet
Fördelning ?
Vid ett litet antal affärer måste man använda något som heter t-fördelningen.
Faktorn för konfidensintervallet(X%) kan man räkna ut vid ett givet antal
affärer ...., lite lättare är det att hämta värden från en tabell :-)
I exemplet ovan med 4 affärer och ett konfindensintervall(95%) gäller följande :
Medelvärdet +/- 3.182 * medelfelet;
1.0 +/- 3.182 * 2.273 -> 1.0 +/- 7.23
dvs. i intervallet från -6.23 till 8.23
Ett riktigt skitsystem då vi nu måste använda den lägsta siffran
i konfidensintervallet : -6.23% i genomsnitt per affär.
Vi ser att 3 saker är viktiga :
* Ett så högt medelvärde som möjligt
* Ett så litet medelfel som möjligt
* Faktor_som_beror_på_fördelning ska vara så liten som möjligt
Vi ska alltså OPTIMERA :
MEDELVÄRDE - FAKTOR_SOM_BEROR_PÅ_FÖRDELNING * MEDELFEL
Att optimera systemet efter fördelning låter mycket
omständligt och svårt.
Centrala gränsvärdessatsen säger ungefär så här :
Om antalet affärer är stort ( jag anser att det bör vara > 100 )
så kan man med avseende på t.ex. konfidensintervall
utgå från metoder som baserar sig på normalfördelningen.
Från och med nu så jag gör att ANTAGANDET att fördelningen
är normal-fördelad. ( Rätt eller fel men annars kommer
jag inte vidare )
För normal-fördelningen hittar jag i en tabell att för konfidens-
intervall(95%) så är faktor_som_beror_på_fördelning = 1.96
_____________________
Nytt exempel :
Antal affärer : 500 st
Medelvärde : 0.56 %
Medelfel : 0.19 %
Max vinst : 40.0 %
Min vinst : -15.0 %
Med min formel ovan
MEDELVÄRDE - FAKTOR_SOM_BEROR_PÅ_FÖRDELNING * MEDELFEL
0.56 - 1.96 * 0.19 = 0.1876 % genomsnittslig vinst / affär.
Om jag multiplicerar ihop alla vinster/förluster när jag
har medelvärdet 0.56 %
(1+vinst1/100)* (1+vinst2/100)* ...... * 1.4 * ...... * 0.85 * (1+vinst500/100)
(Maxvinst) (Minvinst)
får jag låt oss säga en faktor 10.
Nu vill jag testa vad denna faktor 10 blir om
jag i stället använder medelvärdet 0.1876 %
........ kört fast
____
Har för tillfället ingen bättre idé än att multiplicera alla vinster
med en faktor på ca 0.35 ( provar mej fram ) så att det nya
medelvärdet blir ~ 0.1876
(1+vinst1*0.35/100) * .... * 1.14 * .... * 0.9475 o.s.v.
Denna gång bir faktorn 2.5
Jag vill nu gärna tro att med ett 95% konfidensintervall
så är avkastningen ändå 150% :-)
men så kan väl ändå inte göra !?
Om man mot förmodan kan göra så, kan man då
räkna ut faktorn 0.35 på något sätt ?
_____
Hur gör man, eller hur kommer jag vidare på
något annat sätt ?
Hälsningar
/ kekke
Inlägget är redigerat av författaren.
#0 Kekke, intressant inlägg!
Jag håller själv på att försöka lära mig det här med systembygge så jag känner inte att jag egentligen har helt torrt på fötterna när jag skriver det här inlägget men några kommentarer har jag dock.
Det inte självklart att man skall optimera på variabler som innehåller standardavvikelse/medelfel på trejdsen. Och det finns flera anledningar till det. För det första så stiger medelfelet både med stora vinster och stora förluster och stora vinster är ju knappast ett problem :-)
För det andra så finns det troligen vissa egenskaper som systemet måste ha för att du skall klara av att köra det, rent psykologiskt. Tex, hur stora Draw Downs klarar du? Hur många förluster i rad, hur många signaler om dagen/veckan/månaden funkar för dig? Hur många % av trejdsen bör vara vinsttrejds? Räcker det med 30% eller måste det vara över 50%? Svaren på dessa frågor kommer begränsa din optimering. En annan sådan faktor är att snittvinsten per trejd inte får vara för liten för då kommer courtage och slippage sabba systemet när du går live.
Sen finns det vissa egenskaper, tycker jag personligen, som är önskvärda i ett system och därför kanske bättre lämpade som variabler att optimera på. Lutningen och standardavvikelsen på equity kurvan är en sådan egenskap. Ju brantare lutning och ju lägre standardavvikelse desto bättre. K-ratio används för att mäta detta. En annan egenskap är hur Draw Downs i systemet beter sig. Korta och grunda DD är att föredra framför djupa och långa. Ulcer Index är ett bra mått på detta.
Sen tycker jag inte du skall utgå ifrån att avkastningen är normalfördelad :-) För är den det så har du ett system som regelbundet påvisar stora förluster och det känns inte helt ok.
Just den här frågan, hur man avgör om ett system är "bra" eller inte tycker jag är otroligt intressant så jag hoppas på många inlägg i debatten!
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
Roligt att det kommer fler inlägg om systemtester och mekanisk trading : )
Det finns många sätt att matematiskt räkna ut om ett system är bra, och hur bra det är. Och ju fler bra sådana tester vi kan få fram desto bättre. Men den viktigaste testen är ändå att att börja med att testa sig själv som trejder, som Varja nämner. Hur kan och vill jag trejda i praktiken? Hur stor andel förluster "tål" jag för att inte förlora disciplinen? Hur stor draw down? Etc. Har man väl gjort en baktest så har man de värden som krävs för att bedöma det. System som inte kommer upp till "par" i den bemärkelsen kan man rensa ut direkt.
Jag hoppas kunna återkomma i den här tråden med mer input, och även jag välkomnar många inlägg.
Som #1 säger så bör man jämföra ett trejdingsystems resultat mot ett alternativ, och då är förmodligen buy and hold lämpligt. Den stora skillnaden mellan trejding och buy and hold är att vid trejding gör man hela tiden nya affärer utifrån det aktuella depåvärdet, och det depåvärdet förändras kontinuerligt efter varje affär, både uppåt och nedåt.
För att vara intressant måste systemet ge en överavkastning gentemot buy and hold, och helst en rejäl överavkastning för att vara signifikativ. Nu är det så att det stora tricket i all kapitalackumulation är begreppet återinvestering av vinster. Fråga Wallenberg, Buffet eller Soros. Trejding medger återinvestering av vinster i en snabbare takt än ordinär buy and hold (förutsatt att systemet ger vinst). Ett exempel:
Låt säga att OMX stiger i 3 år med i snitt 10 p per månad från OMX 500 till OMX 860. Investeraren har 100 000 kr som han ligger lång i terminen med under dessa 3 år. Då kan han vid OMX 500 köpa 20 terminskontrakt som efter 3 år gett vinsten 20k x 360p x 100 kr = 720 000 kr. Depån har växt med 7,2 gånger på 3 år. Att det blir så mycket pengar har med terminens hävstång att göra, men det är inte storleken på vinsten som är det intressanta nu.
Svingtradern startar också med 100 000 kr och kan också köpa 20 terminskontrakt i början och får netto 10 p första månaden och säljer där. Vinsten blir 20k x 10p x 100 = 20 000 kr. Då har han 120 000 kr i depån. Men terminens pris har bara stigit från 500 till 510. Det betyder att han nästa månad kan köpa 23 kontrakt istället för 20, och vinsten den andra månaden blir då 23 000 kr, varefter depån står i 143 000 kr. Men terminspriset har bara stigit till 520, vilket gör att han kan köpa 27 k tredje månaden, etc, etc, etc. Efter 1 år trejdar svingtradern med 100 kontrakt och depåvärdet är 726 000 kr. Efter 3 år är svingtraderns depå många gånger större än investerarens.
OK, så trejding med återinvestering är bra och det är vad vi vill göra. Men här kommer problemet. Exemplet ovan är idealiskt, det blir 10 p i vinst varje månad och inga förlustmånader. Så ser verkligheten inte ut, man gör förluster emellanåt. Tittar man närmare på en systemtest kan fördelningen av vinster och förluster faktiskt innebära att återinvestering är en dålig idé, avkastningen hade blivit högre om man inte återinvesterat vinsterna. Trots att årsresultatet i båda fallen ger vinst, så är vinsten för den återinvesterande trejdern lägre.
Kontentan av detta resonemang är att ett bra system bör generera en sådan resultatserie att återinvestering ger högre vinst än vid ej återinvestering. Jag har försökt att definiera ett mått med vilket man kan avgöra när en serie affärer ger bättre resultat med återinvestering än utan, och preliminärt kommit fram till något jag kallar drawdown-kvot. Det är helt enkelt summan av alla förluster under en period dividerat med nettoresultatet för perioden. Jag har gjort några enkla tester på DD-kvoten och preliminärt kommit fram till att den bör vara lägre än cirka 0,4-0,5 för att återinvestering ska fungera. Men ta inte detta för sanning utan testa det själv. Det är bara ett närmevärde än så länge. Säg gärna till om du har ett bättre mått.
I vart fall bör man vara observant på detta fenomen.
Ser man på kekkes serie i #0 så är den:
1.) + 7.0 %
2.) - 3.0 %
3.) - 2.0 %
4.) + 2.0 %
DD-kvoten för den serien är (3+2)/(9-5) = 5/4 = 1,25 dvs högt över 0,5. Det borde alltså innebära att man inte ska återinvestera med en sådan serie? Jag har kollat det: Börjar man 100 000 kr så blir i min testberäkning (vid handel med OMX-terminer och med häv 5) vinsten vid återinvestering 17 000 kr, medan icke återinvestering ger vinsten 20 000 kr. Ett system med en sådan resultatserie är inte bra i mina ögon eftersom det inte medger återinvestering. Ju lägre häv, desto mindre skillnad är det mellan alternativen i sådana resultatserier. Det är naturligt eftersom när hävet närmar sig 1 så blir återinvesteringseffekten allt svagare.
#1-4#
Tack för respons, jag ska senare försöka
bemöta Era synpunkter.
Nu är jag dock "inne i mitt eget tänk"
och inte så mottaglig för kritik :-(
Min frågeställning i #0 konkretiserar
jag med ett verkligt exempel :
OMXS30 med MA(200) av följande skäl :
* Jag har ganska lång kurshistorik ( från 1984-01-02; källa "Vikingen" )
vilket kommer att generera många affärer ....
* OMXS30 är ganska vanligt att analysera ....
* MA(200) påstås vara en ganska bra indikator ....
MA(200) på OMXS30 kommer nu att sågas totalt !
I beräkningen har jag använt courtage 0.15%
vid både köp och sälj.
Glöm ALDRIG courtagekotnaden !
Handeln sker dagen efter signalen ges.
I bifogad fil ser Ni handeln med MA(200);
från början satsar vi 100:-
Med kurs från igår (2006-11-02) har vi
nu portföljvärdet ~ 390:-
Portföljen har alltså ökat med en faktor 3.9 ( 290% );
det verkar ju bra men är i själva verket RIKTIGT DÅLIGT !
Första affären hade varit möjlig 84-10-08,
innan dess har MA(200) inget värde.
1984-10-08 stod OMXS30 i 68.97
2006-11-02 stod OMXS30 i 1084.96
dvs. en ökning med en faktor ~ 15.73
Redan här ser vi att MA(200) har varit katastrof
att använda för OMXS30 under denna period, och
mycket värre blir det .....
Hänvisar i fortsättningen till #0
* Under perioden har 79 affärer gjorts
( Med lite god vilja anser jag fördelningen
vara normal-fördelad )
* Medelvärdet = 2.28
* Medelfel = 1.42
Med konfidensintervall(95%) får vi då det vi ska
optimera till : 2.28 - 1.96 * 1.42 vilket är < 0 !
Det finns ingen anledning att ens fortsätta,
förmodligen kan vi inte påstå att vi får
en positiv avkastning.
Varför blir det så här ?
Jo, medelvärdet är för dåligt och framför allt är
medelfelet alldedes för högt !
( Det beror på affärerna systemet lever på är få
och då med hög avkastning )
* Vi försöker minska medelfelet genom att i stället
använda MA(50)
Detta bör leda till :
* Större antal affärer; BRA ! ( mer normal-fördelad )
* Medelfelet bir mindre; BRA !
* Medelvärdet blir mindre; INTE BRA !
men blir slutresultatet bättre ?
För Er som tycker att allt verkar jobbigt, ge inte upp,
har Ni Excel sköter den alla märkliga beräkningar åt Dig
( Resultatet av affärerna måste Ni förstås mata in )
I Excel : Verktyg -> Dataanalys -> Beskrivande statistik.
Ni ser díverse statistik i den bifogade filen.
Fortsättning följer .....
/ kekke
Jag antar att du köper när kursen passerar över MA200 och säljer när den passerar under? Då förstår jag att du får dåligt resultat, funkar inte alls. Däremot om man köper när MA200-linjen börjar peka uppåt och säljer när den pekar neråt, så blir det bättre resultat. Tyvärr blir antalet affärer rätt litet om man testar bara från 1984, vilket försämrar den statistiska säkerheten.
Just det med MA 200 menas ju Mean Arbitrage 200 = alltså den del av vinsten som kan investeras i arbitrage utan at man förlorar 200 kr.
kekke, nu har jag läst igenom dina inlägg minst 10 ggr och jag förstår fortfarande inte riktigt vad du försöker åstakomma :-). Har jag förstått dig rätt om jag säger att du försöker leta rätt på system som har följande egenskap: snittavkastningen per trejd är positiv och där dessutom hela konfidensintervallet (2 standardavvikelser) ligger i positivt territorium?
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
Uträkningen i #5 är FEL
jag återinvesterade inte vinsten.
En faktor ~ 7.68 x startbeloppet
hade jag haft i stället för den
faktor ~ 3.9 som jag angav.
Medelvärde ~ 3.67
Medelfel ~ 1.97
Hursomhelet :
3.67 - 1.96 * 1.97 < 0
varför jag lämnar detta ....
___
Jag gör nu ett test med MA(84) istället.
Med MA(84) menar jag :
* Om kursen >= 84 dagars glidande medelvärde
så köper man om man inte redan har köpt den.
* Om kursen < 84 dagars glidande medelvärde
så säljer man om man äger den.
* Handeln sker dagen efter signalen ges.
Jag får då följande : ( Se även bifogad fil )
Antal affärer : 100
Medelvärde : 4.08
Medelfel : 1.47
Jag tar sedan 4.08 - 1.96 x 1.47 = ~ 1.20
Jag tror nu jag kan påstå om normalfördelat :
Slumpen har nu bara 5% att säga till om och
varje affär ger i genomsnitt 1.20% vinst.
Vi har ett system som avkastar ......
Nu till frågan i #0, HUR MYCKET avkastar det ?
Jag försöker svara själv :
Jag tar den normalfördelning jag fick från början,
dvs. den med sin topp på medelvärdet 4.08
och förminskar den så att toppen i stället hamnar
på 1.20. Förminskningen gör jag så att jag
multiplicerar alla vinster med 1.20/4.08.
Detta medför att snittvinsten på varje affär blir ~ 1.20.
Sedan räknar jag ut totala vinsten med de nya värdena
jag fick fram. I detta fall avkastar det en faktor
~ 3.04 x startbeloppet.
Men kan man göra så ?!
Om man nu kan göra så har vi ett ganska bra verktyg
att jämföra testet gentemot något annat.
T.ex. mot 3% ränta i ~ 22.5 år : 1.03 ^ 22.5 ~ 1.94
Överavkastning blir också något begripligt.
OMX har under denna tid gått upp med med faktorn
1084.96 / 74.75 ~ 14.51
( 74.75 är kursen 84-04-27 då vi kunde börja handla )
Mitt test ovan med MA(84) på OMX avkastar en faktor 3.04
samtidigt som OMX i sej själv avkastar en faktor 14.51
under samma tidsperiod.
Jag skulle då gärna vilja påstå att gör man en test
enligt ovan som jag gjort och man får en faktor
> 14.51 så överavkastar systemet gentemot OMX !
Men är det någon sanning i påståendet ?
/ kekke
Hmmm, jag förstår inte riktigt. Att OMX ökat sitt "värde" 14,5 gånger sedan 1984 går snabbt att räkna ut, och att ett tradingsystem måste prestera bra mycket bättre än så är tämligen självklart. Vad är du ute efter?
Trading innebär en risk att man schabblar, teknikproblem, psykologiska problem etc. Den risken vill jag ha kompensation för i form av hög potentiell avkastning. Därför skulle jag inte trada ett system som inte "utlovar" minst dubbelt så hög avkastning som index (14,5 gånger sedan 1984).
Inlägget är redigerat av författaren.
Är inte heller helt med på hur du tänker. Skulle vara bra om du ville förklara lite med ord vad du försöker uppnå. Blir lättare att hjälpa till då.
Men till att börja med, när man utvärderar ett system så är avkastningen det sista man skall bekymra sig om. Den historiska avkastningen är nämligen bara en spegling av den sekvens av trejds som råkade uppstå under den tidsperiod man tittade på. Vad man kan vara rätt säker på är att just den sekvensen inte kommer upprepas i närtid. Så därför är det viktigare att titta på andra egenskaper så som hur robust systemet är, hur likartade trejdsen är, hur Draw Downs ser ut osv.
Också viktigt att tänka på är att avkastningen är väldigt beroende på vilken money management strategi man använder. Helt olika resultat kommer att uppnås beroende på hur man väljer att köra strategin. Ju robustare system man har desto större positioner kommer man kunna köra med och där med ökar avkastningen. Därför bör man inte utesluta en strategi som initalt ser ut att ha låg historisk avkastning. Om det visar sig att dess övriga egenskaper är bra kan systemet bli väldigt lönsamt i och med att man kan köra det lite hårdare.
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
#10 Teknisten
Naturligtvis måste ett test först och främst
prestera mer än objektet själv.
Det gör också testet i#9 med MA(84)
Det har under aktuell period utvecklat sig med
en faktor 25.64 ( se grönt fält i #9:s bild )
jämfört då med OMX:s 14.51
De andra problem Du nämner är också viktiga
men innan vi går in på detta måste vi ha ett
system som fungerar bra innan vi ger oss i
kast med andra problem.
Du skulle inte trada ett system som inte "utlovar"
minst dubbelt så hög avkastning. Det skulle
definitivt inte jag heller göra .....
Avkastningen ( medelvärdet ) ska man dock inte stirra
sig blind på som Varja nämner. Robustheten
( = litet medelfel ) är också viktig.
Ett sätt som jag tror är bra att optimera på är
då som tidigare nämnts nämligen att maximera
Medelvärdet - 1.96 x medelfelet
Jag har använt MA(84) och OMX som ett exempel
för att försöka åskådliggöra vad jag menar, om
systemet är bra eller dåligt hör inte hit, jag vill
mer veta hur man ska dra slutsatser av testet.
Vad jag är ute efter är svar på frågor som t.ex :
Hur mycket får slumpen "bestämma" om systemtestet
i #9 fortsättningsvis ska avkasta minst lika mycket
som OMX ? Svar : ~ 46% !
När överavkastar ett system om slumpen
bara får "bestämma" med 5% ?
Jag har försökt svara i #9
/ kekke
Inlägget är redigerat av författaren.
OK kekke, jag läste tabellen slarvigt, jag utgick från denna mening: Mitt test ovan med MA(84) på OMX avkastar en faktor 3.04 samtidigt som OMX i sej själv avkastar en faktor 14.51 under samma tidsperiod.
Jag tycker du är på rätt spår när du försöker bestämma slumpens roll i ett systems avkastning. Det gäller särskilt om man har få affärer i baktesten. Men jag ser det inte som lika viktigt att testa slumpens inverkan när man har en baktest som innehåller 300 eller 600 affärer, och som överavkastar OMX många gånger om. I ett sånt läge är det otänkbart att överavkastningen skulle bero på slumpen.
Sen är det nog inte korrekt att jämföra ett system mot OMX-index rakt av. Man kanske bör skaffa sig ett tuffare jämförelsetal. Jag har försökt visa i #4 att återinvestering skapar ett högre depåvärde än buy and hold. Men man kan faktiskt återinvestera även utan att ha något som kan kallas "system". Låt säga att vi har en långsiktigt stigande trend och man köper den nya månadens OMX-termin samma dag som terminen för den utgående månaden likvideras och hela tiden skiftar termin på så sätt. Som jag visar i #4 så ökar medelvinsten då mer än priset på terminen. Vilket innebär att man succesivt kan köpa fler kontrakt för depåvärdet. Och den avkastningsutvecklingen är betydligt starkare än själva OMX-indexet. Jag vet faktiskt inte vad den avkastningen skulle vara, säg från 2003, det går ju att kontrollera, men den torde vara avsevärt större än OMX-index självt. Det är nog snarare den avkastningen som ett bra system bör överavkasta.
Eller tänker jag fel?
Kravet på antalet affärer måste vara så pass stort att
man med någorlunda gott samvete kan säga att fördelningen
är normalfördelad. Bättre än så kan det ALDRIG bli.
Om man efter ett systemtest på OMX upptäcker att det över-
avkastar många gånger om; kommer man med sättet som jag visar
också att kunna se att slumpen inte spelar så stor roll.
Vore det inte väldigt bra att kunna uttrycka sig i stil med :
Det är med 86% sannolikhet att detta system framledes
kommer att prestera bättre än OMX .....
Du skriver ungefär så här :
"när man har en baktest som innehåller 300 eller 600 affärer,
och som överavkastar OMX många gånger så är det otänkbart
att överavkastningen skulle bero på slumpen"
Lika säker som Du är på att det är "otänkbart" finns ett annat
läger som lika säkert säger
- Teknisk analys fungerar inte !
Då med sitt sätt att resonera ....
Själv anser jag sedan några dagar tillbaka att ett system överpresterar om man kan påstå : Det är med 95% sannolikhet att systemet överpresterar.
Man måste på något sätt komma överens om hur man ska
kunna visa det ena eller andra !
________________
Handeln Du beskriver i #13 och #4 är en "ränta-på-ränta"-effekt.
När väl OMX vänder och speciellt om det vänder snabbt sitter man
dock med Svarte-Petter ....
Så handlade jag faktiskt för ett tag sedan :-)
I min tappning såg det ut ungefär så här :
I de innehav som utvecklat sig bäst, KÖP ÄNNU MER
och sälj av i de innehav som utvecklat sej sämst.
( Följ trenden ! )
Rent avkastningsmässigt är detta en bra metod.
Andra gör precis tvärtom, de säljer av en del i de innehav
som utvecklar sig bra för att på så sätt säkra en del av
vinsten.
Om vilket som är mest effektivt låter jag vara osagt men
just idag svarar jag så här :
Den ena metoden siktar på högt medelvärde,
medan den den andra siktar på ett litet medelfel.
Det finns en gyllene medelväg, gissa vilken :-)
/ kekke
Inlägget är redigerat av författaren.
Inlägget är redigerat av författaren.
Nä, det här är ingen gissningslek. Försök skriv så enkelt, klart och tydligt vad du kommit fram till, och vad du vill ha hjälp med. Annars kan vi inte hjälpa dig.
#15
Nej, vi kommer kanske inte längre ....
Jag har själv försökt svara på mina frågor och
detta får vara "min sanning" så länge tills jag
kommer på / vet något bättre.
Tyvärr kan jag nog inte förklara bättre än vad
jag gjort men ingen verkar riktigt förstå hur
jag menar i alla fall.
Tack i alla fall !
Nu ska det optimeras ......
EOD
/ kekke
Lycka till, kekke! Jag tror också att man bör göra sånt här efter sin egen övertygelse. Men se inte bara till den "matematiska" prestandan. Optimera efter maximal disciplin : ) Ett system som man inte tradar disciplinerat är i det närmaste värdelöst.
#17
Ja, huvudsaken är ju att man själv vet hur man
menar och sedan tro sej kunna omsätta det i något
som förbättrar sin värdepappershandel.
___
Jag tror mej ha maximal disciplin :-)
Dagskurserna från Roburs fonder är noterade
och analyserade.
Idag blev det inga fondbyten, men om så varit
hade det blivit i klarspråk t.ex :
Byt ut fond X mot fond Y.
( Ingen mer överflödig information )
Fondbytet hade jag redan lagt och fått morgon-
dagens kurs.
En liten procedur som man helst bör göra varje kväll
eller i alla fall före 16.30 dagen efter.
Skulle man inte vara tillgänglig eller få teknikstrul
är det inte hela världen om man skulle råka missa
någon dag.
Mycket enklare än så blir det inte, och så disciplinerad
tror jag de flesta kan vara.
Blev lite utanför ämnet men det är en viktig synpunkt
Du har angående disciplinerad handel.
MVH
/ kekke
GLÖMMA COURTAGEKOSTNADERNA vid framtagandet av ett system!
Det är en stor skillnad mellan att bygga ett system och trada ett system. Att inkludera kostnad och eventuell slippage för varje trade är detsamma som att överoptimera systemet.
Fokusera istället på att skapa ett så robust system som möjligt och möjligör för trading på mindre kostsamma marknader. Fokusera på rörelserna du vill försöka fånga.
GLÖM ÄVEN ANTAGANDET OM NORMALFÖRDELNING!
Med tanke på att den tabell som finns med i slutet på den pdf du bifogar i #9 indikerar på att avkastningen är skev (vilket den så ofta är) bör du INTE anta normalfördelning.
Gör ett Jarque-Bera test för test av normalitet. Vilket med all säkerhet kommer att visa att avkastningen både är skev och toppig, vilket i sig innebär att du inte bör analysera avkastningen i relation till risk med hjälp av medelvärde och varians utan istället skevhet (skewness) och toppighet (kurtosis).
Lycka till!
Vh,
Gunslinger
Resultat | Skärpa | Feedback
Inlägget är redigerat av författaren.
#19 gunslinger
Tack för nya friska kommentarer !
Aha, lite fel i mina antagande ....
Jag brukar ( för säkerhets skull ) räkna med lite
högre courtage än vad jag i verkligheten har.
När jag väl gjort ett system som jag tycker ger
acceptabel avkastning med det högre courtaget
så har jag resonerat som så att :
Vid mindre courtage blir i varje fall inte
avkastningen mindre !
Jag tycker det är av yttersta vikt att ett system
verkligen genererar många affärer och då äter
courtaget upp en väsentlig del av vinsten.
Personligen har jag därför valt att i huvudsak
handla i fonder ( Robur kapitalförsäkring ) där
handeln är avgiftsfri.
Ett problem mindre alltså :-) ( Se även #18 )
_______
GLÖM ÄVEN ANTAGANDET OM NORMALFÖRDELNING!
Exemplet i #9 hade bara gjort 100 affärer
under en tidsperiod på 22.5 år.
Det tycker jag är alldedes för lite, själv
brukar jag ha som regel att ett system ska
generera i genomsnitt minst 12 affärer per år,
dvs. i detta fall ca 270 affärer.
( hemmagjord regel efter egna tester )
Jag är medveten om att fördelningen aldrig
blir riktigt normalfördelad men det är en
medveten approximation jag gör än så länge.
Vad jag hittills sett är att snedheten minskar
med antalet affärer och nöjer mej med det.
Verkar metoden att maximera systemet med
MEDELVÄRDET - konstant x MEDELFELET
vettig ?
( Ökar på konstanten 1.96 till 2.05 så länge tills
jag läst på lite grand om skevhet och toppighet )
En enkel fråga till :-)
Kan man definiera begreppet överavkastning
på något sätt ?
Jag har försökt ovan men kanske tänker lite
obegripligt och galet ....
/ kekke
Inlägget är redigerat av författaren.
Inlägget är redigerat av författaren.
I och med att du brukar räkna med högre courtage så kommer en optimering leda till parametrar som favoriserar ett system med få och långa (i tid) trades. Således består ditt problem fortfarande, och medlet (högre courtage) motsäger även det mål (många affärer) du vill uppnå.
Tills du visat att avkastningen är normalfördelad, eller inte, rekommenderar jag att använda Tchebysheff's theorem istället. http://www.isixsigma.com/forum/showthread.asp?messageID=39440
Tror att det var i denna tråden http://www.aktieguiden.com/docs/message/readthread.aspx?intMessageID=846922&groupID=11&mod=632983763895300000 nån gav en definition av överavkastning.
#21
I och med att du brukar räkna med högre courtage så kommer en
optimering leda till parametrar som favoriserar ett system med få
och långa (i tid) trades. Således består ditt problem fortfarande, och
medlet (högre courtage) motsäger även det mål (många affärer) du
vill uppnå.
Javisst, det är jag med på ....
Nu med min hemmagjorda regel med minst 12 affärer i genomsnitt
per år hade systemet inte accepterat någon/några parametrar
som inte minst hade givit ca 270 signaler. ( med två parametrar )
( Jag har alltså försökt kompensera det Du påpekar ovan
på detta sätt )
Det är tufft krav, och det är förmodligen det som gjort
att jag valt ett alternativ där jag inte har några courtage-
kostnader.
I #9-testet accepterade jag inget medelvärde som inte gav
minst 100 signaler.
Antar att Excel i #9 räknar ut konfindensintervallet korrekt
och fick att konstanten 1.96 som jag räknar med i stället ska
bli 1.98.
Kollade som hastigast på "chi"2-fördelningen som nu blir aktuell
om jag förstod det rätt. Krångligare att räkna ut konfidens-
intervallet men jag hittade formler på hur man göra så det ska
nog lösa sig när jag väl kommer dit. ( Kommer dock till en
början att anta normalfördelningen + "lite till" )
____
Länkarna Du hänvisar till ska jag kolla, har nog lite
att göra framöver :-)
Frihetsgrader har jag aldrig fått någon riktig kläm på :
Exempel :
I fallet med en parameter som i MA(X) går jag igenom
alla värden på X och ser vilket klarar systemtestet bäst.
Om jag nu använder en parameter till t.ex. MA(X1,X2)
och går igenom alla möjliga värden på X1 och X2 kommer
detta nästan säkert hitta ett medelvärdespar(X1,X2) som
klarar systemtestet bättre än fallet än med bara ett
medelvärde. Det är ju inte så konstigt eftersom det nu
finns många fler kombinationer att välja på .....
Hur tar man hänsyn till detta, det är väl här som antalet
frihetsgrader kommer in i bilden är jag rädd.
Hur kan man kompensera för att man har exempelvis
1000 ggr fler kombinationer att välja på ?
/ kekke
Inlägget är redigerat av författaren.
Kanske funkar men det är för krångligt Kekke.
Jag förordar att det räcker med att beräkna Win/lose ratio och Risk/Reward Ratio
Det kan du läsa om på min blogghemsida under "Money Managment2
Backtesting kan också bli hur komplicerat som helst. Det finns dyra fina program att köpa för det naturligtvis..
Men när det gäller att testa sitt system så finns det bara ett sätt:
Att sitta med sit system vid sin chart. dra tillbaka tiden på charten en bra bit. Sedan klickar men fram en minut, en kvart, en timme eller en dag eller vilken tidsram man nu tradar i taget och försöker att göra beslut allteftersom. Tidskrävande och manuellt arbete men det enda rättvisande.
Mvh Mr Spreadbet
http://www.360bet.com/financial/blogs/mrspreadbet/
Kanske funkar men det är för krångligt Kekke.
Jag förordar att det räcker med att beräkna Win/lose ratio och Risk/Reward Ratio
Det kan du läsa om på min blogghemsida under "Money Managment2
Backtesting kan också bli hur komplicerat som helst. Det finns dyra fina program att köpa för det naturligtvis..
Men när det gäller att testa sitt system så finns det bara ett sätt:
Att sitta med sit system vid sin chart. dra tillbaka tiden på charten en bra bit. Sedan klickar men fram en minut, en kvart, en timme eller en dag eller vilken tidsram man nu tradar i taget och försöker att göra beslut allteftersom. Tidskrävande och manuellt arbete men det enda rättvisande.
Mvh Mr Spreadbet
http://www.360bet.com/financial/blogs/mrspreadbet/
#23 Win/lose ratio är bara intressant ur av ett skäl och det är det psykologiska. Om man inte fixar att köra system med färre än 50% vinsttrejds så är det bra att hålla koll på win/lose ratio. I övrigt tycker jag inte mätetalet säger något om hur bra systemet är.
Kollade lite på din blogg och du gör ett vanligt misstag när du beskriver risk. Risk är inte lika med förlust. Säg att du köper ett papper på 100 och har en glidande SL som initialt befinner sig på 90. Till att börja med går allt som det skall och din SL åker sakta uppåt. Sen vänder kursen och du blir utstoppad på 95. I det här fallet så var din förlust 5 men du riskerade 10.
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
Jag bedömer system efter framför allt två enkla faktorer. Det är träffsäkerheten och vinst/förlust-kvoten. Träffsäkerheten anger hur många av affärerna som ger vinst och kvoten anger storleken på medelvinsten i förhållande till storleken på medelförlusten. Som tredje faktor tittar jag på draw down och DD-kvot som jag definierade längre upp.
Skälet till att jag tycker dessa två är de intressantaste är rent psykologiska och disciplinära. Jag vill i första hand ha ett system som ger många vinstaffärer, helst upp till 70-75 %, och absolut inte under 50 %. Vinst/förlust-kvoten är inte fullt så viktig som Varja också menar, det räcker i princip med 1, men bör vara kring 2 och uppåt för att jag ska vara riktigt nöjd.
Jag tror definitivt inte på att optimera ett system för maximal avkastning. Systemets avkastningsnivå har betydligt mindre betydelse än vad de flesta tror. Det som har den största effekten på depåutvecklingen på lite längre sikt är som jag skrivit om tidigare återinvestering av vinster, inte storleken på varje vinst. Optimeringen bör alltså enligt mitt sätt att se göras på trejderns förmåga/vilja/mod att återinvestera sina vinster, och man får själv bedöma vilka systemparametrar som bäst gynnar detta.
Erfarna kurs- och seminarieledare intygar att det överlägset största problemet som trejders säger sig ha i sin trejdning är just disciplinproblem, dvs förmågan att styra sig själv efter ett bestämt regelverk. Kekke, du skriver i #18 att du tror dig ha maximal disciplin, och då är det bara att gratulera, du är en unik trejder : ) Men har du trejdat något mekaniskt system skarpt så att du vet det?
#23
Håller med fullständigt om att rulla fram grafen för att se när du tar dina trades, jätteviktigt!!! (Här lär du dig direkt att för många parametrar bara gör det svårare att ta beslut)
Kom då ihåg att när du gör detta så är det ännu svårare i realtid eftersom du då omedvetet har en viss marknadstro.
Varja hade väl något skrivet om systemtest, där jag förordade en självrannsakning, så man vet vad man tror sig klara av rent mentalt i fråga om antalet trades, samt hitrate.
Mvh TWA.
#23
Jag brukar räkna ut "Expectancy Score", dvs följande 4 parametrar är då intressenta
- Vinst %
- Medelvinst
- Medelförlust
- Antal tradingtillfällen omräknat till årsbasis (Opportunity)
En bra formel för detta finns här. Alex Matulich har vidareutvecklat Van Tharps ursprungliga formel något.
Opportunity är ju viktigt att ta hänsyn till. Annars går det inte att jämföra system med få trades med de som genererar väldigt många trades.
Mvh isimagen
#23 Mr Spreadbet
Jag har som hobby att programmera lite grand,
bl.a. tycker jag det är ganska roligt att
försöka skapa system som ökar ens avkastning.
Mörka regniga höstkvällar brukar det infinna
sej en skaparlust, så även nu. I år har jag
dock inga riktigt bra idéer om hur jag ska kunna
vidareutveckla det hela ....
Komplicerat och krångligt ?
Ja kanske, men har redan ett system som påminner
väldigt mycket om det jag försöker säga i denna
tråd. Fortsätter därför på min nu inslagna väg.
_____
#24 Teknisten
Kekke, du skriver i #18 att du tror dig ha maximal disciplin,
och då är det bara att gratulera, du är en unik trejder : )
Men har du trejdat något mekaniskt system skarpt så att du vet det?
Ja, jag tror att jag väldigt bra disciplin.
Jag har tradat med enbart mekaniska system i princip
varje dag sedan 2001, varav ca ett år som daytrader.
( Största delen av daytradingperioden redovisades
affärerna i realtid här på AG i gruppen Real Trading.
Hyfsat resultat, men inte i förhållande till arbets-
insatsen.
)
Disciplin är tråkigt, jobbigt, påfrestande men nödvändigt
som Ni så många påpekar. Min egna lösning på det hela är :
Försök att minimera denna tiden !
I #18 har jag ca 21 timmar på mej att hitta 3 minuter
för denna trista tid. Under denna tid stänger jag ute
allt annat. 2 minuter för att ladda ner kurser + 5 sek
för att analysera + 5 min för att lägga eventuella order.
Att få order-avslut för aktiehandel tar något längre tid,
dessutom tidsbestämd till lite före börsens stängning,
eftersom systemet förutsätter att jag gör avslut nära
slutkursen.
____
#28 isimagen
Bra länk !
/ kekke
Har nu lite mer noggrannt läst igenom vad som skrivits i strängen
ovan, och gör ett försök i att sammanfatta det hela.
Egentligen är vi rörande överens, det är
bara det att vi använder lite olika tanke-
sätt att komma fram till i princip samma sak.
Skrev i en kommentar ovan att idéerna börjar
sina på hur jag ska förbättra mitt systemtest.
Skall därför kort och inte alltför tekniskt
i stora drag beskriva mitt nuvarande systemtest.
Det är ytterligare en infallsvinkel på att komma
fram till ungefär samma sak.
______
Jag har infört något som jag kallar robusthets-tal.
Detta tal är ett mått på hur rätlinjig avkastningskurvan är.
Att ha sina pengar i madrassen är ett exempel på
en perfekt rät linje. Dock avkastar det ingenting.
Att investera i den riskfria räntan har också en
nästan linjär avkastningskurva ( = högt robusthetstal )
Detta avkastar också men inte så mycket.
Högre avkastning och högre robusthetstal är mycket ovilliga
att samarbeta, dvs. det är mycket svårt att få båda delarna.
Skapar man ett system som har gett hög avkastning, kan
man ge sig katten på att avkastningskurvan är volatil/slagig
--> inte speciellt rätlinjig --> lågt robusthetstal.
Analogt följer att skapar jag ett system med högt robusthetstal
hade avkastningen också blivit sämre ....
Någonstans mitt i mellan finns det "perfekta" förhållandet
mellan avkastning och robusthet ....
_____
Hur vi än resonerar så är vi ense om att PÅ NÅGOT SÄTT PREMIERA
ett stabilt system före ett mindre stabilt system trots att
det sistnämnda redovisat bättre avkastning.
HUR vi kommer dithän skiljer sej däremot lite grand.
Ett stort antal affärer som underlag har vi också kommit fram
till är viktigt. ( "Ett stort antal" är förstås lite luddigt )
Existerar det optimala förhållandet mellan avkastning/stabilitet ?
Rent statistiskt tror jag det att det finns.
I praktiken rör det sej nog mer om en personlig egenskap.
När jag började med värdepappershandel var det i princip
maximal avkastning som gällde. Då var det mycket blygsamma
belopp i portföljen och det hade inte spelat så stor roll om
jag "spelat bort" stora delar av portföljen.
Nu när portföljen vuxit något är jag inte så speciellt
intresserad av att se portföljens värde urholkas dramatiskt.
I takt med att förhoppningsvis min portfölj fortsätter att
frodas desto mer kommer jag förmodligen att premiera robusthet
före hög avkastning, även om det perfekta förhållandet finns ......
/ kekke
Inlägget är redigerat av författaren.
#30, kekke, vi är grymt överrens :-). Tanken med ditt robusthetstal är tilltalande. Jag använder k-ratio för att göra samma sak. K-ratio är kvoten mellan lutningen på equitykurvan och standardavvikelsen på den samma (samt lite justering för antalet mätpunkter).
Förhållandet mellan stor svängighet i depån och hög avkastning är ju ett trist faktum. Personligen har jag tacklat det problemet på två sätt. För det första så har jag bestämt mig för hur stor Max System Draw Down jag accepterar, rent psykologiskt. Alla system över ett visst värde åker bort oavsett hur stor avkastning de skulle kunna ge. För det andra så väljer jag nu mera ut system bland annat baserat på Ulcer Index och Ulcer Performance Index. Så istället för att titta på hela equitykurvan så tittar jag nu på hur dipparna ser ut. System med korta, grunda dippar premieras framför system med djupa, långa dippar. Hur uppsidan ser ut struntar jag glatt i under testerna. Min erfarenhet hittills är att dessa system går att köra hårdare (dvs med större häv). Dvs risken ökar långsammare än avkastningen.
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
#30 Det senaste du skrev kan jag skriva under på också.
#31 Varja
The higher the standard error the higher volatility of returns which is usually viewed as an equivalent of risk. The denominator of the K- Ratio is multiplied by the square root of observations to normalize the measure across different time frames.
the square root of .... = X upphöjt till 0.5
Reglaget för sin riskvillighet : Man "skruvar" på värdet 0.5
( Kanske ett tips )
/ kekke
#33 Tack. Ett annat förslag på hur man reglerar sin riskvillighet :-) När jag testar system så köper jag alltid så många kontrakt som jag får för x SEK, där x är konstant för en körning. Det görs så att varje affär får samma vikt oavsett vad kursen för pappret är för närvarande. Sen sorterar jag systemen map på k-ratio, sharp ratio, Ulcer Index, Ulcer Performance Index och Avg prof%/Avg loss%. En vinnare utses.
Sen byter jag money management model och istället för att investera en konstant summa så riskerar jag istället en viss % av portföljen i varje trejd. Dvs om jag har 100.000 SEK i depå, köp ligger på 100, SL på 90 och jag vill riskera y% av portföljen så blir antalet jag köper = (100.000 * y)/(100-90). Här tar jag även höjd för courtage och slippage vilket jag inte gjorde tidigare. Nu kan man optimera på y för att se vilket värde som ger mest rus per krona men man kan också välja det y som bäst passar ens riskprofil.
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
# Varja eller äras den som äras bör ...
Någonstans i kommentarerna ovan läste
jag ( eller om jag läste det mellan
raderna ) något i som jag tolkade :
Fokusera Dig på förlustaffärerna,
vinsterna föder sej av sig självt ...
I ovanstående mening HITTAR JAG EN ÖPPNING
i mitt eget inlåsta tankesätt !
I de termer jag uttryckt mej i tidigare
kan man enkelt uttryckt säga och som får
bli min nya arbetshypotes så länge :
Det är BARA förlustaffärerna som bör ha
ett högt robusthets-tal !
Vinstaffärerna kan tillåtas flumma omkring
lite som de vill ....
Tror förnuftsmässigt utan att ha testat något
att detta kan tillföra lite grand ......
/ kekke
#35 kekke,
Jag skriver under på det du säger men med ett liiiiiitet tillägg som kommer nedan. Med den begränsade erfarenhet jag har av systembygge så tycker jag det verkar som att om man ser till att förlusterna är lika och därmed någorlunda förutsägbara så sköter vinsterna om sig själva.
MEN, man kan inte helt strunta i vinsterna. Man måste se till att systemet genererar tillräckligt många signaler och att relationen mellan storleken på vinsterna och storleken på förlusterna är tillräckligt hög så att väntevärdet på hela systemet blir någorlunda vettigt.
Ju bättre profil man har på förlusterna desto hårdare kan man köra systemet och därmed så ökar lönsamheten.
/Varja
Have a great day! Unless you choose not to.
Visa sida
Ogilla! 9
Gilla!
alltså, jag vet inte om jag fattar vad du vill göra men,
såna här test används väl till att testa hur, t ex utveckling
genererad i ett eget system, skiljer sig ifrån något annat,
t ex en buy and hold. Det måste jämföras med något.
Medelvärde ur någon datamängd som följer
en känd fördelning ska jämföras med variansen
och värdena i den datamängd du själv skapat . Detta görs för att
se om det du själv genererat tillför något reellt eller om det
helt enkelt är en normal variation i en datamängd med vissa
egenskaper (medelvärde, varians, fördelning)
Alternativt testa om dina värden ger någonting som är
större än noll, eller någon annan godtycklig siffra.
Om man är ute efter att leta "överavkastning", som har
diskuterats här de senaste dagarna, så måste man ju först
ha någon normal avkastning att jämföra med, och därefter
testa om skillnaden är signifikant större än noll.
Att bara köra ett vanligt t-test på sånt komplext som
avkastningar är nog inte det optimala. Det funkar bra
i naturvetenskap, men det finns nog en drös andra test
som lämpar sig bättre för tex par av värden som
inte är normalfördelade.
mvh